Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leon Fried: Ernst Toller, det tyska proletariatets diktare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är blinda slavar .
Leon Fried.
proletariatets elände. Massans tal föres i dramat av «den
namnlöse», en mystisk Strindbergsgestalt, som förkroppsligar
massan, hetsaren och revolutionsledaren:
Massan är ledare!
Massan är kraft!
Vad är den enskilde,
vad hans känslor,
vad hans samvete?
Massan är allt.
Gentemot honom står Sonja Irene L, överklasskvinnan,
som lämnat sitt hem och sin make, statsämbetsmannen, som
hon älskar, för de lidande arbetarnas sak. Även hon gripes
av tron på massan, men den blodiga revolutionen lär henne,
att «massmänniskan» är samma hårda förtryckare, när hon
fått makten, som staten. Det gäller att rädda människan:
Massan är icke helig,
våld skapade massan.
Orätt skapade massan.
Massan är driven av nöd,
är troende ödmjukhet,
är grymmaste hämnd,
Massan är söndertrampad åker,
massan är ett begravet folk.
Med massmänniskor menar Toller hjordmänniskor, och
han hävdar, att människan måste befrias ur hjorden, måste
inse sitt höga mänskliga, individuella värde. Hjordmänniskan
är ej bättre än den kalla, formalistiska staten. Därför för
dömer hans hjältinna den ogärning, som bygger på männi
skors mord:
Den som mördar för mänskligheten,
honom bekransar ni, kallar ni god,
sedlig, ädel och stor.
Ohelig är varje sak, som detta begär.
Ingen fär döda andra
för en saks skull.
Ni talar om gott och heligt våld.
Den som mördar för staten,
kallar ni bödel.
336
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
