Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olaf Bull: Dionysios
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIONYSIOS
Der ligger, krummet under nattens mulm,
en mektig skikkelse, et massesvulm
det er en sammensunken gud, minsanten!
Og skjønt det livner langsomt i ham nu,
står stjernene og glaner, uten blu,
og stikker sine stråler i giganten!
Hans hud har ribbet skog og vissent strå,
og eller er den rynkefull og grå,
og om den svære skolten ligger tåken
men under stjernehimmelens tortur,
beveger han sig, hatefull, og snur
sig sukkende mot syden han er våken!
Men hvad er dét, som står og skinner sån
og som han, søvnig, søker med sin hand?
Det er en gylden Åmfora, en krukke!
Han når den efterhvert, og får den op,
forsiktig og begjærlig, på sin kropp
ti guden har en kjempetørst å slukke!
Han drikker av dens kant i dype drag,
og ut av klukken styrter deilig dag,
livsalig, mellem lebene, som kløftes!
Han sitter op på lendene, og ler,
og finner ut, at han får i sig mer,
jo høiere Kastalekrukken løftes!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
