Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S. Neander-Nilsson: Påve Pius XI:s utrikespolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S. Neänder-Nilsson.
har man rätt att se den bästa frukten av Benediktus’
verk.
Det torde emellertid tjäna föga till att försöka upprätt
hålla en dylik boskillnad mellan de båda påvarnas politik,
helst som detta för den som av helt naturliga skäl endast
känner de tryckta aktstyckena torde vara alldeles omöjligt att
åvägabringa. Så gott har nämligen Pius XI vetat att sätta sig
in i sin företrädares kyrkopolitiska projekt, att det för ett
profant öga i de flesta fall blir alldeles ogörligt att upptäcka
fogningarna och skarvarna i deras gemensamma praktfulla
politiska bygge. Det är därvidlag heller inte utan betydelse,
att den blivande Pius XI under åren efter kriget var Bene
diktus’ mest betydande mellanman i förhandlingarna med de
baltiska staterna, där den påvliga politiken tydligen har vunnit
sina mest glänsande segrar under det sista decenniet. Achille
Ratti vistades sålunda i Polen, Lettland och Lithauen i när
mare två år från 1918 till 1920 dels som ekstraordinärt
sändebud och dels och efterhand som påvlig nuntius i Warschau.
Det skulle ta alltför mycket tid och rum i anspråk att i
detalj för detalj granska Benediktus XV: s och Pius XI :s poli
tik och dess lysande resultat, sådana som de ta sig uttryck i
konkordaten. I vissa fall karaktäriseras förövrigt påvepoliti-
kens vinster av en mangd små detalj medgivanden från stater
nas sida angående kleresiets ställning, munkordnarnas rättig
heter, religionsundervisningen i skolorna etc. medgivanden,
som väl i sin samlade massa kunna vara av stor betydelse
för påvedömet och katolicismens ställning i världen men som
dock knappast kunna väntas intressera protestantiska läsare.
Man finner emellertid även i de nya konkordaten vissa
allmänna stora drag, som kunna anses vara av så pass stor
betydelse, att det lönar sig att notera dem. Sålunda har
påvedömet i nästan alla konkordaten i flera olika punkter
sökt manifestera sin respekt för nationalitetsprincipen tyd
ligen under påverkan av vissa moderna idéströmningar, som
icke ens påvedömet har kunnat undandraga sig, men dock
kanhända framförallt som en frukt av de erfarenheter,
man mycket snart fick tilfalle att göra under förhandlin
garna med de nya nationalstaterna av katolsk bekännelse
inom det gamla Kejsar-Rysslands gränser. Det är alltså med
säkerhet endast denna nationalism, som har gjort, att den
380
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
