- Project Runeberg -  Samtiden : tidsskrift for politikk, litteratur og samfunnsspørsmål / Firtiende årgang. 1929 /
503

(1890-1926) With: Gerhard Gran
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Rudberg: Theoria. Tankar om hellensk natur och kultur - III - IV

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Theoria.
Men vilken roll har utsikten spelat vid ombyggnaden och ut
vidgningen i en nationell, demokratisk og rationalistisk tid?
Mittlinjen i det stora telesteriet i Eleusis går över buk
ten mot den punkt i Aigaleos-bergen på andra sidan, där den
heliga vägen från Athen kommer ned på stranden. Till
fällighet?
Detta som exempel. Att utsikt och läge i växlande grad
spelat en roll i förhållandet kultur och natur emellan, kan
ej bestridas, hur oklar saken ännu är. Natur och kultur
hänga i Hellas nära samman (jfr teater och stadion).
Att litteraturen ger uttryck åt naturkänsla och land
skapsuppfattning, är ju ej något nytt, men ej heller så helt
erkänt. Man stannar gärna vid ett par praktfulla fall: So
phokles’ underbara Kolonos-sång i hans sista drama, Oidi
pus i Kolonos v. 668 o. ff., med dess blomprakt, källor och
fåglar och skymtande gudaväsen (ej blott idyll!), och Platons
(eller Sokrates’) vackra, realistiska vår- eller sommarbild från
llissos’ strand, Phaidros 230, där gräsets mjukhet, trädens
blomprakt och doftande skugga, källans sorl, vindens sus och
cikadans sång jämte kultminnena bilda en tjusande en
het. Men detta är endast exempel. Den antika litteraturen
är full av exempel och vittnesbörd och ej endast idyller.
Underligt är, att detta kunnat förbises. Måhända beror det
på, att hellenen ser och skildrar, men mera sällan re
flekterar över sin naturkänsla den är självklar. Han
sätter sig ej in i eller mot naturen som den senare män
niskan. Känslan för Hellas’ natur är levande, men man talar
ej om känslan.
Det väldiga hithörande stoffet har ingen samlat och ord
nat i dess helhet. Jag har själv ej ännu hunnit genomarbeta
allt och kan här ej ens antyda allt. Det kan väl hända, att
exemplen stundom bli något godtyckligt valda. Men jag har
gett akt på åtskilligt av vad som fattas här.
Rikt stoff ge de homeriska dikterna. Iliaden
vittnar i sina bilder om en fin naturiakttagelse talar om
sol och storm och havsutsikt. Odysseen har en rik och
nyanserad landskapsuppfattning, såsom det höves en dikt om
503

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 20 17:37:05 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samtiden/1929/0511.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free