Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Rudberg: Theoria. Tankar om hellensk natur och kultur - VI - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Theoria.
I mysterieurkunderna möta vi ofta ord för ljus, upp
lysning, upplysa o. s. v.; så ide hermetiska urkunderna,
i Mithra-dokument o. a. Också i Nya Testamentet fin
nas spår (skåda, ljus, härlighet doxa, o. s. v.). Mest kom
mer det till synes i Johannes-skrifterna, minst i Apokalypsen
med dess judiska underlag. Inslaget blir snart starkare
man märker tidigt mysteriespråket; de anförda orden (ljus
o. s. v.) brukas om dopet.
Det kosmiska skådandet ofta tillsammans med
blick på jordiskt landskap, jordisk skönhet hör samman
med en mer filosofiskt orienterad religion (jfr nästa avdelning).
Poseidonios från Rhodos (1. årh. e. Kr.) och hans
grekiska och romerska eftersägare, Philon, Dion från Prusa,
den anonyme författaren till skriften Om världsalltet, Cicero,
Manilius, Seneca o. a., förkunna och utbilda, personligt och
stilistiskt, denna fromhet, som når höjdpunkten längre fram
genom Pl oti nos. Hos honom kan denna religion ej skiljas
från tanken. Det är klart, att kosmisk theoria sökes för
gäves hos Jesus från Nasaret och den äldste kristenheten; här
ligger vikten, liksom i senjudendomen, så avgjort på själen,
psyche, att föga finnes över för kosmos. Ord, som Stoan
gav kosmisk betydelse, möta hos Paulus o. a. i etisk
religiös. Här finns den inre förbindelsen mellan kristen
dom och sokratism och kynism, och det har sin djupa hi
storiska betydelse. Men snart nog kommer antik (stoisk)
terminologi in så redan hos Clemens Romanus.
Till sist ett par ord om skådandets roll för tanken, filo
sofien. Vi ha kanske ännu ej klart för oss, hur visuellt
betonade principer och symboler äro i den äldsta hellenska
filosofien —de äro ej «begrepp» i senare mening. Så är det med
elementen, de ordnade makterna, ja, med Platons idéer. Vi se
här ej endast den börjande tanken, utan ock religiös världs
förklaring, besläktad med orficismen; dess «begrepp» borde
måhända skrivas med stor bokstav i fragmenten, liksom i den
gnomiska dikten (Solon). Tanken väckes genom synen, ögat,
och ögat är besläktat med ljuset och ser därför en tanke,
som kan följas från Empedokles över Platon och Poseidonios
509
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
