Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Rudberg: Theoria. Tankar om hellensk natur och kultur - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Theoria.
högst av allt, liksom synen bland sinnena. I Metafysiken (11, 7)
förklaras theoria vara det skönaste och bästa, och i Nikoma
chiska etiken (10, 8) blir också lyckan theoria. Å andra sidan
har Aristoteles tidigt förkunnat det kosmiska skådandet och
härigenom grundlagt hellenismens kosmiska religion, som
lever på skådande. Det är av vikt att fasthålla, att Aristo
teles betecknat den högsta tankeverksamheten med ett ord,
som anger betraktandet av kosmos eller naturen och i varje
fall står nära ordet för skådandet av en helig handling. Det
betyder inre samling, andakt. I en mening är här antikens
höjdpunkt nådd.
I hellenistisk tid fortlever, framför allt genom den
platoniserande Stoan, den kosmiska synen, också i tanken,
som finner stöd för den i astronomiens och vetenskapens ut
veckling. Den betonas starkare av ursprungliga stoiker, en
Poseidonios, en Marcus Aurelius, än av en ursprungligt ky
niskt troende som Epiktetos, hos vilken det kosmiska gärna
verkar som något främmande bredvid det etiska (jfr Diatrib.
3, 5, 10, där gästabud och skådande blandas samman). Posei
donios har förmedlat mycket av kosmisk theoria åt romarne
(Cicero, De republica, slutet [= Somnium Scipionis], Tuseulan.
I, De natura deorum o. s. v.), De filosofiska «solhymnerna»,
som väl stundom bli quasi-filosofiska, blomstra denna tid
(Om världsalltet, Dion, Kleomedes o. a.).
Och här når antiken en höjdpunkt i tredje årh. e. Kr.
genom Plotinos, som prisar kosmos och betraktandet i
hellenska toner, men också ser djupen bakom den. I flera
av sina skrifter bygger han på theoria: Ennead. 3,8 har just
titeln Om theoria, 3, 5 handlar om Eros, och 1, 6 Om det
sköna hans mest bekanta skrift berör nästan endast
synen; för övrigt kommer skådandet med nästan överallt, och
han kommer överallt till sol och ljus. Man har (Mehlis) skilt
på tre områden för theoria : det estetiska, det erotiska oeh det
filosofiskt(dialektiskt)-religiösa skådandet. Allt strävar efter
skådande, även djur och växter; varje handling syftar till
skådande, är ett ofullkomligt skådande; det finns i naturen;
geometrien, logos o. s. v är skådande. Ja, ekstasen, där
individualitet och medvetande upphöra, kan Plotinos ej helt
skilja från skådande.
Över Plotinos når ej denna fromhet eller denna filosofi,
511
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
