- Project Runeberg -  Samtiden : tidsskrift for politikk, litteratur og samfunnsspørsmål / Firtiende årgang. 1929 /
557

(1890-1926) With: Gerhard Gran
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sven Stolpe: Den unga dikten i Sverige - 1

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den unga dikten i Sverige.
När vi gå in i Hades inom kort,
skall ingen hälsning möta vår cohort
och inga hånsord; tysta skall vi gå
mot tystnaden att, när vår plats vi nått,
begrunda gudars råd och mänskors lott,
och minnas allt en gång vi hoppats på.
Detta står kanske fulländningen närmare än det mesta
i svensk modern poesi. Diktens gripande verkan beror i
icke obetydlig grad på att denna stämning verkligen delats
av stora grupper inom de yngre generationerna. Men det är
dödens stämma som talar i dessa fruktansvärda strofer, där
den bistra rytmen, de korthuggna satserna talar om sam
manbitna tänder och kvävd gråt.
Det kan kanske förvåna, att vi nämnt den fine satiriske
lyrikern Hjalmar Gullberg i detta sammanhang. Detta
har skett icke därför att hans satir synes otidsenlig tvärtom
är just denna känslans knapphet, denna ovilja mot frasen
och det tillitsfulla anammandet av modetankar och lösa
känslostämningar i hög grad en tidens produkt. Vad som
gör att denna sångare törefaller mig böra räknas till skal
derna vid sidan av utvecklingen är snarare den passiva
inställning mot tillvaron, som präglar hans dikt. Gullberg
antyder i knappa ordalag, att han är religiösa hemligheter
på spåren. Men detta ger honom icke styrka att uthärda
livet och vilja att göra något nytt och bättre av vad döende
släkten och svunna generationer lämnat oss i arv. «Vi ha i
denna världen ingen varaktig stad» Gullberg saknar både
tack vare sin ironi och sin övertygelse, att jordelivet aldrig
kan skänka den klarhet som väntar först på andra sidan
döden, mod att trotsigt leva, vilja att tåligt lida och beslut
samt segra i denna tillvaros kamp. Liksom Sigfrid Lind
ström och Olle Holmberg finner han livet obegripligt och
kuriöst, där det icke är vidrigt. Den kloke slösar icke sina
krafter på olösbara uppgifter «i en främmande stad».
Och tidens dikt var finna vi den? Icke hos några
redan fullt utvuxna diktare, icke hos några betvingande ge
nier. Men som stänk och flik spårar den uppmärksamme
en ny tids gryning hos ett par unga skalder, som ännu icke
nått ut över sin isolering, men som i inspirerade ögonblick
557

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 20 17:37:05 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samtiden/1929/0565.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free