Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sven Stolpe: Den unga dikten i Sverige - 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den unga dikten i Sverige.
Kampen blir på detta sätt evig, Klar är icke denna
världsbild. Men det är att märka, att den icke ger utrymme
åt resignation och pessimism. Det är icke Bo Bergmans
ande som svävar över den unga svenska lyriken, som san
nerligen vill allting annat än kapitulation.
Från kampen för en världsförklaring vänder sig Arvid
sons dikt till tillvaron själv, sådan den gestaltar sig med alla
sina praktiska krav. Även han har väl en gång gått med en
skönhetsdröm gömd i bröstet den kvävdes snart nog.
Världen är svart. Det gäller då att skapa om den. Hur
detta skall ske är en politisk och social fråga, som vi här
icke ha anledning att befatta oss med. Men utgångspunkten
för detta reformarbete är en gemenskapskänsla som icke
förut skymtat i svensk dikt.
Skalden kuvar sin längtan att fly bort från livets pres
sande krav till fantasiens solskenslystna nejder. Den lös
ningen på problemet är ovärdig. Skönheten älskar han väl
fortfarande, men han vill finna den icke utanför utan i livet.
Nu flyr jag ej mer till nrnider,
där längtans svanar segla.
Min skönhetsdröm blev en jorddröm,
som i tung, sträv rytm jag vill spegla.
Det är livet som skall formas till skönhet, icke orden.
Den estetiska världsuppfattning som vi mött hos den unge
Anders Österling kan icke ett ögonblick fresta denna diktare.
Arvidsons dikt blir så en social kampsång. Han lyssnar
som alla andra svenska skalder hellre till maskinernas dån
än till de ljuva instrument som förut klingat i svensk dikt.
Han tror på möjligheten av en bättre värld, grundad på en
starkare känsla av alla människors gemensamma öde och
gemensamma uppgift. Det är icke så enkelt, att man i tek
nikens oerhörda uppsving ser garantien för att släktet går
mot ljusare öden denna uppfattning skymtar endast hos
ytligare författare som Ludvig Nordström och Harry Blom
berg. Nej, det som inger hopp om framtiden och fyller de
unga diktarnas bröst med jublande sång är att
öda maskineruas sånger samma tankar och ord.
överallt kring arbetets jord
567
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
