Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olle Holmberg: Ibsen och Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olle Holmberg.
på annat håll, och även här kom Ibsen till hjälp. Striden
gällde olika ting: religion, samhälle, sedlighet och kvinnosak.
Religionen rörde Ibsen icke vid; den var tabu för honom.
Samhället granskade han i Samfundets støtter och En folke
fiende, sedligheten i Gengangere, kvinnosaken i Et dukke
hjem. Av dessa pjäser var väl Et dukkehjem den i Sverige
mest lästa, och den uppfattades naturligt nog som ett inlägg
i kvinnosaken.1 Ibsen har ju förklarat att den egentligen
inte var menad så, och delvis får man väl också uppfatta
den på ett något annorlunda artat sätt för att få full klarhet i de
motiv som föranledde detta stycke. Ibsen hade i en rad av
dramer skildrat kvinnor som blivit åsidosatta för männens
intressen eller männens kall. Redan Catilina handlar om en
kvinna som offras på mannens altare eller på mannens gär
nings altare, och i Brand och Peer Gynt hade denna situa
tion drivits till sin spets. Agnes i Brand offras hänsynslöst för
att Brand skall få vara präst och få sin idé igenom; Solveig
i Peer Gynt offras lika hänsynslöst för att Peer Gynt skall
få vara poet, vagabond, äventyrare, diktare, lögnare eller vad
han kallar sig. I Kærlighedens komedie är det Svanhild som
själv offrar sig i liknande syften, men det gör ingen väsentlig
skillnad. Så småningom kom då Et dukkehjem, och där
vänder Ibsen om problemet. Vad är Et dukkehjem om inte
Ibsens avbön inför Agnes och Solveig och Svanhild, eller om
man så vill Agnes’ och Solveigs och Svanhilds revansch på
Brand, Peer Gynt och Falk vilka i denna pjäs göras till en och en
obetydlig figur och kallas Helmer? Nora är den första i den
långa raden av de ibsenska kvinnotyper som icke offra sig
för mannen och hans kall eller som offra sig under prote
ster. Om de personliga förhållanden som ligga bakom alla
dessa djupt biografiska dramer, som började med Et dukke
hjem och slutade med epilogen Når vi døde vågner: Hedda
Gabler, Rosmersholm, Bygmester Solness och vad de allt
heta, kan man endast framställa gissningar, men man kan
se att då Ibsen i Et dukkehjem beslöt sig för att ge hustrun
och icke mannen sista ordet och låta också hennes intressen
komma till sin rätt, så var det mycket intima motiv som
dikterade hans ord, hans handling, eller som det grekiska
1 Även Et dukkehjems inflytande på svensk litteratur har utförligt på
visats av Fredrik Böök i boken Sveriges moderna litteratur.
46
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
