Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Olle Holmberg: Ibsen och Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olle Holmberg.
icke av alldeles samma typ som Peer Gynt, men liksom han
hörande till fantasimänniskornas stora familj. Hans Alienus
är lika svensk som Peer Gynt är norsk, men det är väl inte
alldeles säkert att Heidenstam skulle ha fått mod eller ens
ha fått idéen att skildra denna bisarra människa som icke
arbetar utan drömmer, icke strider utan svärmar, icke vet
något, men inbillar sig mycket om inte Ibsen förut hade
skildrat och på sitt sätt om icke avsiktligt så oavsiktligt
rättfärdigat en liknande typ i Peer Gynt.1 Heidenstam är
och har alltid varit Ibsenbeundrare och har vid tillfälle sökt
spela ut Ibsens namn mot Strindbergs, gentemot vilket han
tidvis har ställt sig mera kritisk. Det er icke bara Peer Gynt
han har beundrat; i sin roman Den heliga Birgittas pilgrims
färd ger han en kvinnlig, medeltida variant av Brand-motivet.
Heidenstam har uppfattat Ibsen själv som en sorts Brandtyp,
endast mera förtegen och tillbakadragen än Brand; det kan
man se av den dikt han skrev vid Ibsen 70-årsdag och där
I skönhetens solstad, där mejslas vid sång
de jungfrur och gossar med dansande gång,
som blicka ned från metoperna;
du smider ditt eggjärn vid flammande vägg
bland enögda jättar med mumlande skägg,
du fjällman, du smed bland cykloperna.
Heidenstam har varit personligen bekant med Ibsen och
har i en intervju en gång berättat en belysande anekdot om
diktaren. Heidenstam frågade honom vid ett tillfälle vad han nu
sysslade med, men Ibsen, som inte tyckte om sådana frågor,
svarade: Jag håller på med ett brev till min skräddare,
och det tar tid.
Vi ha alltså sett att Ibsen kunde användas och utnyttjas
i Sverige både av åttiotalet och nittiotalet. Programmänni
skan och predikanten Brand blev åttiotalets profet eller en
av dess profeter; fantasimänniskan Peer Gynt stod upp igen
under nittiotalet. Den tredje av de nämnda perioderna, trött
hetens och tvivlets period, hade också sin Ibsen. Det var då
man började förstå Vildanden.
1 Jfr. Arne Liden: Den norska strömningen i svensk litteratur under
1800-talet, I, s. 293.
en strof lyder:
50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
