Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Qvam: Fremtidskrigen og avrustningskravet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krik Qvam.
Tyskland var så overbevist om dette at det gjorde et stor
stilet forsøk på å rense havet for overflateskib.
Hvorledes det gikk, vet vi alle. Det er gått som enhver
der har studert sin historie kunde tenke sig. Når der inn
føres et nytt angrepsmiddel, følges dette straks av innførelsen
av et tilsvarende forsvarsmiddel, så der igjen blir likevekt
mellem angreps- og forsvarsmidler.
En fremstilling av den kommende krig bygget på grunn
lag av hvad enkelte forfattere tror der vil skje, har efter min
mening ingen verdi. Jeg vil derfor bare komme med en del
faktiske oplysninger fra virkeligheten, fra verdenskrigen og
utviklingen efter denne.
Under verdenskrigen var dødeligheten blandt de gass
skadede ca. 2 pet. Blandt de som blev skadet av andre våben
var den ca. 24 pet.
Det er en misforståelse å tro at man ved gass hoved
sakelig tilsiktet å drepe motstanderen. Hensikten med en
kamp er for kortere eller lengere tid å sette motstanderen ut
av funksjon, så en seiv får fritt spillerum.
Det opnar en ved gass.
Efter nogen gassangrep ved Verdun måtte ca. 15 000
franskmenn på sykehus for en tid av optil 6 måneder. Der
ved var gassbombardementets hensikt opnådd. Av døde var
der i alt båre ca. 100.
I 1918 var difenylklorarsen vel den gass som blev mest
brukt av tyskerne. Denne gass er i praksis ikke dødelig, men
gjør en kampudyktig i ca. 2 timer. Derved er imidlertid
hensikten opnådd, idet f. eks. fiendens artillerister ikke kan
skyte i disse 2 timer.
Krigsgass blev under verdenskrigen aldri brukt til luft
bombardement, skjønt de tekniske mulighetcr var tilstede.
Det anføres at dette var av humane grunner eller av frykt
for represalier.
Der er imidlertid meget som tyder på at grunnen var en
annen. Det tyske reglement «Ftthrung und Gefecht» sier
herom: «Ved nedkastning av gassbomber fi a luftfartøier kan
man ikke opna virksom gasskoncentrasjon over et område
av større utstrekning. Nedslagene virker som enkelte skudd.
Bombene kan bare bevirke förbigående uro ...»
146
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
