Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torsten Klackenberg: Fröding och kvinnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÖDING OCH KVINNAN
Psykoanalysen har klart uppvisat, att för att en människa
skall bliva lycklig i sin erotik krävs det, att två ström
ningar i hennes väsen gentemot kvinnan måste förenas: sinn
lighet och ömhet.
«Två strömningar måste sammanträffa för att säkra ett
fullt normalt kärleksförhållande, två strömningar, vilka vi
kunna skilja från varandra som sinnlighet och ömhet.»
(Freud).
Så fort någon av dessa två gå var för sig, är splittringen
där och den själsliga konflikten. Ett uttryck för denna är
Hjalmar Söderbergs kända ord : «Jag tror på kroppens lust och
själens übotliga ensamhet.» Det är också tydligt klarlagt att
redan i barndomen ideal grundläggas, som den senare ut
vecklingen har att bygga på. Låt oss då först klargöra för
oss, vilken betydelse barndomens intryck ha särskilt för dik
taren. Detta sker bäst genom att låta skalderna själva tala.
Jag vet ingen diktare som kunnat jäva, att någon tid för
honom varit så livsavgörande som barndomen. Goethe säger
i «Wilhelm Meister»: Ingen må tro att han kan övervinna
de första barndomsintrycken. Ett lika belysande citat må
anföras ur Tegnérs «Axel» :
«Ty med bestämda drag, med skarpa
de barndomsbilder tryckta stå
i skaldens själ.
Ack! barnets himmel hänger full
med lyror av det röda gull,
och allt vad mannen diktar sedan,
som hjältar stort, som blommor smått,
i skönare gestalter gått
förbi hans barndomsöga redan.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
