Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torsten Klackenberg: Fröding och kvinnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Torsten Klackenberg.
eller med svårmodslöje
kärlek i ont och gott,
kärlek i synd och hrcka,
kärlek i lust och brott.»
Det är säkert mycket symboliskt, att diktaren hör mun
ken omtala, att Osviva är död. Hon är död, ty hon har
aldrig levat, hon är en skugg-gestalt, som saknar blod
och kropp.
Sin högsta renhet når den här ovan analyserade kvinno
typen i «Det borde varit stjärnor». Skönhetsvärdet är oom
tvistligt. Diktens huvudgestalt påminner med många drag
om Fylgia. Hon har som denna få drag av kvinna: hon
är ett barn. (Man finneri «Predikaren» Salomos älskade teck
nad med liknande infantila drag.) Hon är en drömgestalt, ty
man kan icke älska ett barn endast hysa ömhet till det. Hon
saknar alla drag av sinnlighet. Hur Fredrik Böök här lyckats
få ihop ett våldtäktsbrott, är alldeles oförklarligt. Det kunde
tänkas, att det här är fråga om en projektion av en personlig
upplevelse hos tolkaren. Bööks «hypotes» återfinnes i «Edda»
1915 och 1916. I självbekännelsen från 1894 skriver Fröding:
«Jag har aldrig lyckats förföra någon, vare sig på detta sätt
«(genom våldtäkt, d. v. s. tvång)» eller andra, såvida det icke
kallas förförelsekonst att för pengar skaffa sig samlag med
en kvinna.» I betraktande av Frödings sällsynt skrupulösa
sanningskärlek har man all anledning att godta denna be
kännelse.
Som Ingalill måste stjärnflickan drunkna, gå under, ty
hon saknar verklighet, gripbarhet:
«Och alltid jag förnam det förpinade ljuset,
det slocknande suset
av gudom, som dör i din blick, i din röst.
Du var mig som en sångmö, som blott vågar viska
för sjuk bland de friska,
Hon kan ge ömhet ocb tröst i sorgen, som modern kan
ge sitt barn det:
för vek bland de starka med vittvälvt bröst.»
Länge vi drucko i lön med
ögat av tårar vått
466
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
