Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efter tre valg - Eirik Hornborg: Lapporörelsen och det politiska läget i Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eirik Hornborg.
samhällsordning den uppgav sig vilja värna. Huru skall detta
förklaras ?
Finland före 1899 var ett rätt fredligt och laglydigt land.
Mycken urgammal ödemarksvildhet levde kvar urgammal
vildhet av det slag, som möter oss t. ex. i Björnsons all
mogeberättelser men den hölls i tygeln av nedärvd respekt
för tvenne mystiska makter: Kronan och Kyrkan.
Med år 1899 tog författningskampen sin början. Kro
nans högsta representant, kejsaren-storfursten själv, förtram
pade landets lagar. Det blev fosterländskt att trotsa myndig
heterna. Lagliga lagar försattes ur funktion, och olagliga
lagar påbjödos till efterrättelse. Endast den, som ägde för
måga av abstrakt tänkande, förmådde utan begreppsförvir
ring genomgå denna synnerligen krävande politiska mogen
hetsprövning. Samtidigt undergrävde den nyimporterade
socialismen inom vida folklager aktningen för kyrkan.
Sedan följde världskriget och jägarrörelsen. De finländ
ska män, som tjänade i Tysklands armé, voro formellt upp
rorsmakare. För den som insåg, att gränsen mellan lagbundna
förhållanden och kamp på liv och död med allt vad den
innebär av nödvärnsrätt redan var överskriden, tedde sig
saken annorlunda; men begreppsförvirringen tilltog ohjälpligt.
Under många år hade man i Finland ställt sitt hopp till
den väntade ryska revolutionen. När den segrade, då var Fin
land räddat, trodde man. Den kom, och den segrade genast,
Tsardömet sopades bort. Men om man tidigare hade levat
i dess långsamt dödande skugga, så fann man sig nu vid
randen av en kokande avgrund, utför vars slippriga sluttning
man var i fara att glida. Revolutionen hade icke mäktat för
ändra Rysslands roll i Finlands historia: det väldiga riket
var och förblev den ständigt hotande faran. Endast själv
ständigheten kunde rädda landet. Men detta insåg inte hela
Finlands folk. Smittat av den i Ryssland härjande maximal
istiska epidemien slöt det manstarka socialistiska partiet för
bund med de ryska bolsjevikerna för att med deras bistånd
genomföra en fullständig omvälvning också i Finland; de
finländska socialisterna gjorde alltså front mot planerna på
landets självständighet. Situationen var så mycket mera be
tänklig, som de genom valen 1916 hade vunnit absolut majo
ritet i lantdagen (103 mandat mot sammanlagt 97 borgerliga).
560
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
