Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Høst: En krigsforfatters utvikling. Roland Dorgelès
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN KRIGSFORFATTERS UTVIKLING
ROLAND DORGELÉS
Roland Lécavelé var 28 år gammel da han i august 1914
meldte sig som frivillig; han var tidligere blitt kassert
som soldat og hadde ikke avtjent sin verneplikt.
Han er født i Amiens og opvokset på Montmartre; han
gikk en tid på Ecole des Arts Décoratifs og var før krigen
blitt journalist i Clemenceaus blad «L’Homme Libre». Alle
rede i slutten av september 1914 kom han til fronten og blev
der i 14 måneder som infanterist. Han blev snart for
fremmet til korporal, blev to gånger såret, dekorert og citert
på dagsordenen. I 1916 blev han overflyttet til flyvevåbenet
hvor han hadde titel av instruktør, men antagelig brukte sin
meste tid til å skrive. Han blev demobilisert i 1919 og har
siden levd som forfatter under psevdonymet Roland Dorgelés.
Om krigen har Dorgelés utgitt «La Machine å finir la
guerre» (1917, sammen med R. Gignoux), «Les Croix de Bois»
(april 1919, belønnet med den litterære pris Fémina-Vie
Heureuse), og «Le Cabaret de la Belle Femme» (desember
1919, endelig utgave 1928). I 1925 utkom «Montmartre,
mon pays», som imidlertid skal ha vært ferdigskrevet før
krigen. Senere har Dorgelés utgitt «Saint Magloire», «Le
Réveil des Mörts», «Sur la Route Mandarine», «Partir», «La
Caravane sans Chameaux», «Le Chateau des Brouillards»,
«Entre le ciel et l’eau», og endelig i 1929 «Souvenirs sur les
Croix de Bois».
Dorgelés er formann i Union des Ecrivains Anciens Com
battants og spiller i det hele en rolle som talerør for krigs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
