Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Större uppsatser - Några nutidens företeelser inom modersmålet. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vore således önskligt, att äfven i nu ifrågavarande fall skrift- och
talspråk begagnade samma ord till uttryck af samma tanka.
På våren 1858 gjordes ett offentligt steg, utom publiciteten,
till åvägabringande af tilltalsreformen, då först i Stockholm, sedan
i de flesta landsortsstäder listor utlades till anteckning för dem,
som ville befordra denna både aktivt, genom att begagna ett
tilltalspronomen i stället för titel, och passivt genom att tillåta, ja
uppmana andra att så tilltala och tillskrifva dem. Oaktadt nu
initiativet gafs af höga personligheter, tillhörande kungliga huset, och
ehuru man för erhållande af talrika underskrifter tills vidare
undanskjöt frågan om valet af ett visst tilltalspronomen — eller
kanske just derföre, — stannade alltsammans vid blotta teckningen. De,
som antecknat sig, sammanträdde sedan icke för att närmare
bekräfta öfverenskommelsen eller bestämma ett gemensamt
tilltalssätt; och om äfven måhända en och annan fullföljt den
tillkännagifna afsigten, har det dock ej, såsom väl meningen var, blifvit
någon allmän sed att i skrift eller, ännu mindre, i tal kalla
hvarandra ”Ni” eller ”De.” Hvad som här stöter emot, är utan
tvifvel fördomarne, stoltheten, titelsjukan; och det var ju just dessa,
som genom en dylik åtgärd skulle motarbetas.
Vi tro emellertid, att denna nyttiga språkreform icke kan
åvägabringas, utan att man verkar derför i massa. Dock ej genom
någon Ni-förening eller Ni-lista: vi hafva ju sett, att detta icke
leder till målet; men de många associationer, som på senare tider
uppstått i vårt land i olika rigtningar, dessa borde taga sig
saken an på så sätt, att deras resp. ledamöter sinsemellan fattade
den öfverenskommelsen att antaga pronomen Ni som tilltals-ord —
ty för ett måste man bestämma sig. De skulle härigenom inverka,
icke allenast på hvarandra, utan äfven utåt; och om äfven flera
äldre, alltför införlifvade med sina gamla vanor, icke skulle kunna
finna sig i detta nya, vore dock en god början gjord, som,
fortsatt och utvecklad af den nu uppväxande generationen, säkert
skulle bära frukt för framtiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
