Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Äldsta tiden.
Man har länge tvekat att sätta tro till händelser och data tidigare än
15:de århundradet f. Kr. I allmänhet kan man även nu betrakta många av
dessa såsom traditioner och legender, vilka dock torde vara hägringar av
verkligheten. Under den långa paleolitiska kulturutvecklingen i västra och mellersta
Europa under istiden och dess varmare mellanperioder (liksom samtidigt här
och där i Asien och Afrika) är ej ens en approximativ kronologi ännu möjlig.
Afrika.
Senast 4000 f. Kr. måste den egyptiska
kalendern hava upprättats, byggd på ett borgerligt
år av 365 dagar utan skottdagar, varför 1,461
sådana år motsvara 1,460 verkliga (s. k.
Sotisperiod). Nedre Egypten (deltat) synes då haft
ledningen. Senare uppkommer ett därmed
revaliserande »sydrike»; och det är ett par av
dessa konungar, Narmer och hans nära
efterträdare Menes (omkr. 3300), grundaren av »den
första dynastien», som erövra nordriket och
förena hela Egypten till ett rike; de residera
i Thinis. Inskrifter äro funna från deras tid
med fullt utbildad hieroglyfskrift. Omkring
2900 flyttar den 3:e dynastiens grundläggare,
Zoser, residenset till Memfis och bygger den
första pyramiden. – 4:e dynastien med de
stora pyramidbyggarna Snofru, Cheops, Chefren,
och Mykerinos samt den 5:te till omkring 2540
beteckna »Gamla rikets» höjdpunkt (blomstrande
konst).
Efter 6:te dynastien (en av dess sista
konungar, Pepi II, skall ha regerat 94 år, omkr.
2485—2390, den längsta kända regering i
världshistorien) inträder förfall och upplösning med
svaga regentätter (7:e–11:e dyn.), varunder
provinsfurstarna (»nomarcherna») tillvälla sig stor
Asien.
De äldsta kända skriftliga dokumenten i
Babylonien äro troligen från början av 3:e
årtusendet. Landet var då uppdelat i en mängd
smärre furstendömen. I söder bo sumererna,
i norr de semitiska akkaderna.
Omkring 2500 f. Kr. gör sig konung Sargon
av Akkad till herre över hela landet. Efter
hans son Naramsin åter upplösning. Omkring
2300 gör sig sumerern Urengur av Ur till konung
över »Sumer och Akkad». Hans ätt regerar
till omkring 2188, då den följes af
Isin-dynastien. Omkring 2060 grundar amoriterhövdingen
Sumuabu ett rike i Babel vilket av hans
efterföljare mer och mer utvidgas, till dess
Hammurabi (1958—1913) gör sig till herre över hela
Mesopotamien. Han är stor organisator och
lagstiftare och skriver världens första kända
lagbok. Efter hans död sönderfaller riket åter
i två delar under särskilda dynastier. –
Omkring 1760 erövras Babel av Cheta-folket från
Mindre Asien och omedelbart därpå grundar
kassiten Gandasj en ny dynasti i Babel, som
härskar till omkring 1185.
Omkring 1600 börja assyrerna för första
gången göra sig gällande; de grunda för en tid
ett starkt rike inåt Mindre Asien med Nineve
Dubbla årtal angiva i de flesta fall för politiska personer deras regeringsår eller bästa
verksamhetstid och för andra personer deras levnadsår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 18:53:58 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/samtidig/0004.html
