- Project Runeberg -  Samvetet eller Simon Sellners rikedomar /
39

(1891) Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adelaide

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att öfverföra striden på fiendens mark, för att ej bli
tillintetgjord inom sina egna gränser. Excellensen var
för öfrigt en ganska slug menniska, ej elak, men icke
heller en person, som, för att följa en enda regel eller
i hela sin lefnad hemligen och uppenbarligen verka
för en idé, bröt sönder sin lycka eller det ämne
han ville genomdrifva.

Der fans hos honom denna smidighet att rätta
sig efter omständigheterna, som så ofta och nästan
alltid segrar öfver den oböjliga ihärdigheten att vilja
gå rakt fram på målet. Då andra, just derför att de
vilja gå rakt fram, splittra sina krafter och stanna på
halfva vägen, letade han sig fram till sitt mål
omärkbart, men säkert.

Åskviggen, sorn slår rakt ner från himlen, går blott
några tum ner i sanden och delar sig der, utan att
lemna spår efter sig på djupet; men regndropparne,
som suga sig ner i sanden, leta sig fram ända till
djupet och springa sedan som en evig källa i höjden
på ett annat ställe. De hafva aldrig lyst, aldrig
förvånat eller förskräckt verlden, men ändå fortfar deras
verkan långt, sedan blixten slocknat och dunderguden
tystnat.

Det var således säkert, att excellensen von Lindau
en gång skulle hvila lika glömd i sin graf som patron
på Trollinge i sin; ty begges verksamhet var af det
fördolda slaget, fastän i förra fallet med vilja och i
det senare mot alla beräkningar.

Excellensens samtal voro alla af denna
sjelfförnekande karaktär, som en man af hans sätt att vara är
i stånd att föra. Der förråder sig ett slags stolthet,
högmod om man så vill, i denna sjelfförnekelse, som
ligger i att alltid undangömma sig sjelf och aldrig
framstå. Det är blott en viss sjelfkänsla af att det
oaktadt ega värde, som utesluter jaget ur
konversationen; hvaremot alla, som liksom ha en dunkel känsla
af att jaget icke är nog värderadt, vid alla
tillfällen försöka att komma fram dermed. Det svagaste
partiet, det jämmerligaste hänger alltid ut sina flaggor
för att visa: här äro vi.

Måltiden var ändtligen slut och man promenerade,
ty det var redan afton i parken. Majorskan, som der

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:54:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samvetet/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free