Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sven Huggare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
Gubben Huggare var så öfvertygad att herr
Simon sålt flickan eller låtit henne svälta ihjäl, att han
antog den saken som gifven.
"Det går tungt", mumlade han för sig sjelf, "det
går tungt allting, då samvetet icke är rent. Att jag
kunde vara ett sådant elemenskadt gammalt nöt", sade
han och slog sig för pannan. "Att jag inte skulle
tänka så långt som näsan - det lägger mig i grafven
- ja, det gör det; ty den skadan kan jag inte bota.
"Pah! hvad angår mig de der? - Fy fan,
Huggare, nu var du en dålig kanalje till på köpet. Nejr
Sven Huggare, låt vara nog att du inför Guds tron
måste säga: jag bar mig åt som ett dumt kreaturT
när jag inte sjelf följde rned. - Det kan gå an, och
då säger väl sankt Per: visst var du dum, Sven
Huggare, men inte elak, gå du in! Skulle det inte så varat
så bure det på tok med enfaldigt folk."
Men den gamle mannens alla tröstegrunder hjelpte
icke. Samvetsförebråelserna följde honom öfverallt,
ty han tillräknade sig och ingen annan att barnet
kommit i händerna på en man, för hvilken han så väl
som de fleste hade nästan lika fruktan som för
spöken och annat dylikt otyg, som han visst icke tviflade
på dref sitt väsende i mörkret. Hos hvarje menniska
finnes såsom en hennes väsende tillhörande egenskap
behofvet af att undersöka och för sig sjelf redogöra
för hvarje företeelse. Får hon det icke, så tviflar hon
på äfven det allra klaraste, blir misstrogen och
misstänksam; finner hon sig icke kunna det, intages hon
af fruktan och en oförklarlig fasa, som just
uppkommer deraf, att hon finner sig hä för sig något som
hon ej kan fatta. Det är detta behof att veta, som
gör oss så lättrogna, så benägna att antaga hvilken
förklaring som helst, blott vi kunna inbilla oss att det
är en förklaring.
Så var nu förhållandet mellan folket och herr
Simon Sellner; han gick som en gåta genom verlden,
ingen visste, huru han på en gång blifvit rik, ingen
kände hans förhållande till Gerhardska familjen, ingen
visste, hvarför han var så skygg och så ovänlig, ingen
kände, huru stora hans rikedomar kunde vara - allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
