- Project Runeberg -  Samvetet eller Simon Sellners rikedomar /
60

(1891) Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hvad tänker herr Simon på?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

60

makssoffa - det var förbanna mig riktigt mahogny
och vackert öfverdrag, och det hängde taflor på
väggarna och gubben bjöd på en jamaika, fastän han
dricker intet sjelf. Det var första gången jag fått så
mycket sorn torra armar i den gården, för allt hvad
jag köpt der nu i tjugu år."

"Men goda varor har han, det är säkert, derför
har han också handel", anmärkte majorskan. "Du fick
väl god vigt?"

"Ja bevars, derom tillsade herr Simon sjelf. Ja
vasserra, derpå kan du lita. Men, hvad tycks?"

"Hvad talas om?"

"Jo förstås, man tror att han ämnar gifta sig.""

"Gifta sig? Jag undrar just hvem som vill hä den
der snålgubben/

"Hm, hm", mumlade majoren och blåste ur sin
pipa, "jo jo men, det blir väl någon som vill hä några
hundra tusen riksdaler och snart bli enka."

"Åh ja, det kan väl gå", yttrade majorskan, "om
han får en förnuftig hustru, som förstår ställa och
styra."

"Ja, så tänker jag också", tillade majoren, "för si
karlen är blott mellan femtio och sextiotalet, en
ordentlig karl, allvarsam, och har nu sparat ihop en vacker
förmögenhet."

"Fy den som vill hä honom!" sade Enochina.

"Kära Enochina, man skall inte kasta smuts i kåleny
ty man kan sjelf få supa honom", anmärkte majorskan,

"Ja, men kära mamma!"

"Simon Sellner är en driftig köpman och rår inte
för att packet har historier om honom; inte har han
försvurit sig, fastän jag narrats dermed", undervisade
majorskan.

"Mjuka tjenarinna, lilla fru Simon", skrattade
Rachel; "det skulle vara roligt att få dansa på fru
Enochina Simons bröllop."

"Hm, hm, det der är bara prat; nu kunnen I gå
och lägga er, flickor, ty det är sent - klockan är redan
tolf - man kan behöfva sofva ut, när man setat hela
dagen och ältat."

Detta var tecken till uppbrott för flickorna, som
gingo på sin kammare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:54:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samvetet/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free