Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lättsinne och menniskoförakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70
gon öfvergifven, i ökensanden begratVen konungaborg
i gamla Egypten. Hela hans yttre bar samma prägel
af stelhet, som utmärker egypternas bildhuggarekonst
- den döda konsten att förstena allt hvad den
vidrör. Det tycktes som en sådan af någon händelse fått
rörelseförmåga, att det var en sorts själavandring, som
lifvat bilden af en Pharao Nekos uppbördsman.
Det är omöjligt att veta, huruvida min far
någonsin älskat min mor; det troligaste är att han ville visa
en utsida af sin rikedom, och derför gifte han sig med
en fattig, men vacker flicka, som kunde visa verlden,
hvilken man han var. Det är deremot ej gerna
möjligt, att min mor gift sig af kärlek eller aktning.
Om detta vore möjligt, kunde en flicka också
förälska sig i S:t Görans bild i Storkyrkan. Det var
således ömsesidigt behof, ömsesidig egennytta, som
förmält mina föräldrar. En prest fick ett par
silfverljus-stakar för besväret, och derför lät han Gud välsigna
de begge älskande.
Jag kan ej annat än skratta, när jag skrifver detta
ord, då frågan är om mina föräldrar. Min mor hade
ett vekt, lättretligt och för öfrigt godt lynne; hon
delade sin tid mellan toaletten och festerna - och, då
hon någon gång blef trött, hvilket dock hände sällan,
gick hon i kyrkan, örn nämligen en omtyckt och
omtalad prest predikade.
I andra, i fattigare hus roar man sig med så kallad
huslig andakt; det såg jag aldrig till der hemma, t
För att läsa hemma behöfver man ej låta spänna
spännet för den briljanta vagnen och sjelf kläda sig;
men klädseln och spännet var alltid början till alla
min mors andaktsöfningar. Hon kom ibland tårögd
från kyrkan; detta berodde dock derpå, om presten
talat väl - uttryckte han sig ej så, som hon tyckte
väl och prydligt nog, förfelade det all verkan på henne.
Hon kunde lika omöjligt begagna en predikan, som ej
var utstofferad med bilder och retoriska figurer, som
hon kunde falla på den tanken att torka sig i ögonen
med en näsduk, hvilken icke var broderad.
För min mor utgjorde formen allt - och hon
hade verkligen ej orätt. Det goda kläder sig vanligen
i en skön form - fula blommor kunna duga till fö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
