- Project Runeberg -  Samvetet eller Simon Sellners rikedomar /
129

(1891) Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spioneri

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Excel –?"

"Hans excellens baron von Lindau, sade jag, du
har bra svårt att fatta min mening; men, ser du, jag
är dig på spåren oaktadt ditt hemlighetsmakeri."

"Men, Ernestine, jag begriper icke ..."

"Ja, det är just det jag icke heller har det nöjet
att göra; men du kan väl redogöra för mig, min vän,
det är väl ej för mycket."

"Du vet således ..."

"Åtskilligt, men det är ej så klart, som det borde
vara, en viss skugga faller öfver dig."

"Mig?"

"Åh ja – men jag förlåter dig. Aktrisen var väl
bra vacker och med en talang sedan, som –"

"Kan du tro det?"

"Man tror allt, då man ej vet något, och kommer
på åtskilliga tankar, då man blott har en dunkel aning."

"Men kan du verkligen tro något sådant?"

"Käre Herrman, då man i ett dunkelt månsken
reser i skogen, kan man ofta ej se annat än att en
röfvare står och lurar bakom ett träd, fastän man vid
dager ej skulle se annat än en gammal stubbe stå der;
men halfdagern gör det der – och, ser du, derföre
böra mellan man och hustru inga hemligheter finnas
– om ej å tjenstens vägnar; ty med tjenstegörornålen
har ej hustrun att skaffa; men den der aktrisen var
väl ej något, som tillhörde din befattning."

Krigsrådinnan hade en sådan förmåga att
öfvertala och, utan att man kunde hindra det, tränga sig
in i hvilket ämne som helst, att krigsrådet med hvarje
ögonblick kom mera i trångmål. Slutligen måste han
lofva att säga sin hustru allt, fastän det rörde deras
gemensamma vän och välgörare, excellensen.

För att ändå liksom skydda sitt samvete, berättade
krigsrådet icke mera än stycktals historien, som gick
tillbaka temligen långt i tiden i hvad som rörde
excellensen, och först senare kom att röra den der
aktrisen. Hvad krigsrådet ej berättade, hade han i en
brefsamling, som han efter många men och många om
läste för sin hustru.

-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:54:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samvetet/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free