Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karnavalen i Vollmarshamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
157
den hederlige gubben Möller, ty han var så öm mot
salig Sara och gjorde - icke kan jag bedöma saken
från vetenskaplig ståndpunkt, men man kan ändå hä
sin öfvertygelse - verkligt underverk genom
jakaran-dageléer."
"Charagén", rättade doktorn.
"Jaså, det är möjligt, men kanske det var ett
annat slag, jag tycker att det var jakaranda - hm,
möjligt något annat; men islandsmossa var det inte.
Emellertid var - Jaså, är landshöfdingen kommen ?n
afbröt han sig sjelf, då en vaktmästare bjöd bröd.
»Jaha."
"Jaså, nu ta vi oss en smörgås. Doktorn super
inte, hä hä, ja, kan väl vara att det är skadligt för
magen, synnerligen då man står och super", tillade
häri och satte sig i fönsterkarmen för att ta
aptitsupen, under det att doktorn och prosten togo sig bröd.
"Förlåt, herr doktor", började han, "jag kom ej att
sluta om salig Saras sjukdom, men vi sätta oss här
ihop vid bordet."
Doktorn måste.
"Verkligen delikata pastejer - smörbakelse plär
ej vara helsosamt för magen, men, Gudi lof, aldrig
har jag känt mig illa af pastejer."
Med dessa ord kastade han tre stycken öfver bord
från karotten på sin tallrik och började att äta.
"För en vetenskapsman kunde min hustrus
sjukdom vara högst lärorik. Doktor Möller sade att han
aldrig sett en sådan sjukdom; ty - behagas portvin
eller madeira? - hon hade en alldeles faslig hosta
och plågades af en tryckning mellan skuldrorna; ja,
Möller sade att hon visst inte hade mer än en half
lunga qvar; slutligen svullnade ena benet, och då sade
Möller att det inte länge kunde dröja. Skål, herr
doktor, på soppan! hä hä hä! Nu förlorade doktorn en
dukat - hä hä! Jo, som sagdt är, jag kunde, om jag
satte mig att berätta, ge många små upplysningar; ty
min salig mor dog af en högst kuriös sjukdom, det
var visst en "pålupp" i hjertat eller kanske i magen,
eller hvad tror doktorn?"
Brukspatronen hade denna föreställning, som många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
