Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karnavalen i Vollmarshamn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158
hä, att man gör läkaren en väsentlig tjenst med att
traktera honom med gamla och nya sjukdomshistorier.
Man tyckes ej kunna föreställa sig att en
menniska, som studerat läkarevetenskapen, kan uppfatta
något annat än berättelser om menniskokroppens alla
krankheter, eller att man kan tänka sig att äfven han
och kanske han mer än andra behöfver hvila från en
sysselsättning, som hvarken kan eller bör bli ett
handtverk, utan der också hjertat måste känna och ej blott
hufvudet tänka.
Man examinerar icke en militär i reglementet hvar
gång man råkar honom, men en läkare oupphörligen
i medicinen, fastän ett bröllop, en bal, en fest
verkligen icke är rätta orten för dessa beskrifningar, som
man delvis hviskar fram, för att till trots för
omgifningen trätta i honom de intressanta detaljerna.
Georgsson var, som alla, så "inkörd" (något annat ord
finnes icke), att han lät de der intressanta detaljerna
gå in genom ena örat och ut genom det andra; men
slutligen hade tålamodet en ända och doktor
Georgsson afbröt tvärt med de orden:
"Om patron vill helsa på mig i morgon, så skola
vi tala om den saken, helst jag ej kan inse någon fara
för brukspatronens fru mor, som dog för fyrti år
sedan, om jag får veta saken tolf timmar förr eller
senare."
Brukspatronen gjorde stora ögon, hvilket i
anseende till deras förrn ej var svårt, och sade stött:
"Det är verkligen ej så lätt att hä ett ämne, som
kan intressera herrar läkare; men vore jag
vetenskapsman, så skulle jag lefva i och för min vetenskap -
och, utan att utbreda mig deröfver vidare, de gånger
förtroendet kallade mig att föra nationens talan, så
sysselsatte jag mig oupphörligen med politik - ja,
verkligen fördjupade mig i politiken, som ej är en
vetenskap att förakta den heller."
"Nej bevars, det är en rätt rolig vetenskap", sade
doktorn; "ty i den behöfver man inte veta någonting/
Nu vände sig patron från sin granne till höger
och samtalade med den andre.
"Man bör", tänkte troligen patron, "ej kasta
perlor för -" och så fick doktorn matro. Sant är att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
