Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bal och kaffekalas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
"Men annars så äro de alla materialister och tro
ej på annat än hvad de träffa med knifven, de der
medici, fasliga materialister, som icke tro på själen,
för si den låter inte dissekera upp sig, eller på dess
odödlighet. Hm, det är sällsynt annat/
"Tvärtom, onkel, de predika ej mycket och hä
åtskilligt att invända mot den kaotiska förblandningen
af begrepp, som uppkommer deraf att vi försöka att
fatta själens egenskaper alldeles fria från det materiela
vehiklet."
"Men så bör man ändå."
"Men rnan Jean det dock icke; ty, onkel, någon
form måste man ge sin föreställning, genom något
yttre måste en kraft visa sig verksam - och sjelfva
tänkaren måste, så förnedrande det än synes honom,
begagna sin hjerna, då han tänker äfven öfver sin
egen själ."
"Ja, se der hä vi materialismen - det behöfver
icke en tänkare - det är själen som tänker."
"Ja, men då skulle också alla kunna tänka lika
klart, ty själarne kunna ej vara hvarandra olika i
förmåga. Det odödliga är alltid och allestädes detsamma/
"Hm", mumlade prosten och gjorde åter ett slag
öfver golfvet, "hm - jaså; men hvad var det vi
egentligen talade om?"
"Min blindhet."
"Jaha, så var det; ja, du gjorde en sjöresa och
kom blind hem, så var det ju?"
"Ja", började Axel sin berättelse. "Jag hade, som
onkel och Adelaide väl minnas, svaga ögon allt från
min barndom."
"Ja", inföll flickan, "och så var det ett beständigt
läsande - jag sade alltid att det ej kunde gå väl."
"Der hä vi då den qvinliga siareförmågan", smålog
löjtnanten, "fruntimmerna säga allting förut - sedan
det har händt; men deri kan väl också ligga en orsak.
Emellertid hade mina ögon förbättrats - jag vet ej,
men anblicken af det vida hafvet och himmelen
deröfver liksom hvilade mina ögon. Då jag såg en
tro-pikfogel sväfva öfver hvalfvet eller en tumlare dyka
upp ur böljorna, voro dessa nya föremål något som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
