Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett år derefter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
- och då ger oss Gud kraft, om vi ej klenmodigt
lägga oss ner, utan i stället resa oss upp. Vet du, den
starkaste säden lägger sig snarast för vinden, då det
svaga gräset står upp. De lyckligaste, som odlingen
drifvit upp på sin jordmån, brytas, under det att de
fattige, som växa på heden, blott svigta, men för att
åter resa sig upp. Förstår du mig?"
"Ja."
"Till din far kan jag ingenting säga; du vet
hvarför - du vet hur oron öfverväldiga!’ honom - men
du är ung, du har kraft, och nu skall du använda
den. Du behöfver den, ty snart är du din fars enda
tröst och hjelp - du har ett högt mål - du lian
uppnå det."
Adelaide teg, men kramade gubbens hand.
"Du får ej närnna något, ej med en min förråda
din oro; men du skall tala vid din mor de få stunder
hon får rediga; de bli alltmera sällsynta; du skall
bereda henne, bedja med henne, men med lugn, ser du,
en döende bör ej hä förvirring omkring sig. . Och då
det är slut - ty hon somnar som ett barn - skall
du gå in till din far och säga: din hustru är hos Gud!
- Då skall han förstå dig - detta är med hans lynne
det bästa, det enda - en beredelse skulle döda
äfven honom, såsom den har pinat ihjel tusende.
Detta srnåskärandé med tröstens träknif i hjertat är
tusen gånger smärtsammare än ett raskt snitt med
den nakna sanningens stål. Du har sjelf försökt det
- var det så svårt?"
Adelaide besinnade sig ej länge, hon föll den
gamle om halsen och sade: "tack! tack! att du gjorde
ett raskt snitt i hjertat, det svider väl öfver. Ja, jag
skall försöka."
"Jag trodde det, mitt barn, Gud välsigne dig!
Trösta och gläd din mor, och hjelp din far att bära
sorgen, när den kommer; icke derigenom, Adelaide,
att du hjelper honom att vara rådvill och sorgsen,
utan derigenom att du har kraft nog att låna äfven
åt honom. Akta dig blott för tröstens träknif, detta
eviga sargande utan resultat. Se så, se rask ut, min
flicka! Hvad? bor der en sparf i boet der? Jag kan
se det på halmstrået; sparfvar äro slarf viga perso-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
