Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dödsfall och begrafning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
finna ljus och tröst. Hon framtog derföre prostinnans
käraste andaktsböcker.
"Läs, barn!" sade den sjuka.
Och Adelaïde läste, länge, länge. Ändtligen tröttnade
hon och ville hvila; modren tycktes sofva.
Flickan nalkades sängen, der låg den goda modren
med händerna knäpta ofvanpå täcket, halfslutna ögon
och leende mun. – Hvad hon velat, är det Gud dömmer,
huru hon förstått sitt jordiska kall, dömmer han
icke; det är viljan, ej förståndet, som kommer till
doms derofvan.
Adelaïde stod länge framför liket och betraktade
de stelnade dragen med en blandning af barnslig
smärta och barnslig fröjd; en varm bön utan ord
darrade genom hennes hjerta.
"Nu kommer det svåraste", tänkte hon och gick
in till fadren. Denne stod som vanligt vid sin
läspulpet och arbetade med sina böcker, ur hvilka han
gjorde utdrag, hvaraf han egde ofantliga luntor redan.
"Pappa!" sade Adelaïde med ett häftigt bemödande
att synas lugn, så att hvarje fiber i hennes
ansigte darrade af det våld, med hvilket hon tvingade
sig. "Pappa! din hustru har gått till Gud."
"Hvad? hvad?" frågade prosten, som på en gång
rycktes från sina förra tankar och ej genast fick de
öfriga i ordning.
"Hon är död, pappa; kom och se att hon ler ännu i döden."
"Fins ingen hjelp, Adelaïde, ingen hjelp?"
frågade han och började efter sin vana att springa fram
och åter på golfvet. "Fins ingen hjelp?"
"Nej, min far – ingen hjelp – intet."
Prosten stannade då plötsligen, slog begge
händerna för ögonen, liksom för att ostörd af ljuset kunna
tänka lugnare. Ändtligen tog han händerna åter bort
och sade med en resignation, som Adelaïde väntat:
"Herren gaf och Herren tog, välsignadt vare Herrans
namn."
Så länge hade Adelaïde endast lefvat i en enda
tanke – "huru skall det gå med pappa" – men nu,
när hon såg att Georgssons förutsägelse slog in, kände
hon sig ej längre bunden af sitt löfte. Hon föll i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
