- Project Runeberg -  Samvetet eller Simon Sellners rikedomar /
271

(1891) Author: Carl Anton Wetterbergh
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En förtrolig afton - Mor och son

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

271

ända; ty rörelsekraften är ett, men vägen är ett annat,
som ej beror af eder, men af hvars passiva stillhet hela
färden beror.

Excellensen blef allt mera lifvad af den nya
tanken, och det beslöts att han skulle verka på Sellner
och prosten Pihl. Man var säker om begges bifall.

Excellensen blef gladare sedan detta beslut fattats,
och återvände till sina rum lugnare än förut.

Mor och son.

Sedan excellensen lemnat sin hustru, ringde hon åter.

"Är min son der?"

"Han har väntat nära en timma i ers nåds inre
rum", blef svaret.

Friherrinnan begaf sig dit.

Det var ett litet kabinett, måladt hvad man kallar
i pompejansk stil. Foglar och blomrankor,
besynnerliga slingor och de mest vidunderliga
sammansättningar i den vildaste rococcostil, en förvirrad skapelse
uppsprungen ur en imagination, som sökt att fatta allt
på en gång, men ej förmådde det, utan blott förmådde
framställa bilderna splittrade och förstörda, prydde de
mörka med bjert rödt, hvitt och gult, högblått och
gräsgrönt skiftande väggarne.

Rummet var för öfrigt prydt med en massa af
bilder af alla storlekar och ämnen och med en sådan
mängd sällsynta och lysande natur- och konstalster,
att ensamt dessa skulle kunna bli föremål för en lång
forskning. Äfven här brann en graflampa, men den
belyste allra mest en bild af den korsfäste Frälsaren,
ett mästerstycke af elfenben, som fått sin plats bland
de andra leksakerna på atheniennen.

I en nisch eller alkov vid ändan af rummet stod
den lilla sammetsklädda soffan, till hälften undanskymd
af ett par tunga, mellangröna skiftande sidengardiner.
Der satt löjtnant Gustaf Herrman. Han reste sig upp,
då modren kom in, fattade hennes hand och kysste den.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:54:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samvetet/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free