Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
Väl mig! om någon dag, välsignande min röst,
Emot ett älskvärdt barn, en fars, en moders bröst
Med ädel tjusning trycks, med upplyst ömhet hafves!
Då sjöng jag lyckligt nog, och lefde ej förgäfves.
Men du! till mödors tröst och ädla dygders lön,
Oss följeslagande, tillbedda, ljufva kön!
0 du, som re’n är mor, och du, som mor skall blifva!
Du först! tag skaldens sång, och skaldens anda lifva!
Försvunnen är den tid, då makten våldets var,
Och qvinnan slarvande, och mannen en barbar:
Försvinne ock den tid, då listen, i förening
Med slöjad sinnlighet, ger rökverk utan mening,
Och, lik en mirthöljd orm, förförarn, lömsk och kall,
Tillber gudinnans nåd — och ler åt qvinnans fall!
Din rätt, ditt värde känn! var, som naturen lärde,
Var stolt! det är din rätt — Var ljuf! det är ditt värde,
Och stifta, blyg och trygg, för våra seder lag,
Med tjusande befäl och herrskande behag!
Jag söker qvinnan ej bland bistra amazoner,
Inkräktande ett namn af undrande nationer:
Mer vördnadsvärd än stor, mer kär än minnesvärd,
Hon segrar skönare med tårar, än med svärd.
Jag söker henne ej bland tänkares problemer,
1 forskningarnas djup, omtöcknad af systemer:
Behaget, enfalden, blef hennes sälla lott,
Och, leende och ljuf, dess vishet hjertats blott.
Men också ej ibland den yra flock, som hvimlar,
En stunds gudomlighet, i yppighetens himlar,
Af modet skapt och närd, och lik den meteor,
Som fladdrar upp och flyr och lemnar intet spår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
