Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
Knappt af instinkten lärd mot krossaren att strida,
En obesinnlig stund, i vanmakt och i nöd —
Och lönt för qvalens lif med hopplöshetens död.
Hur olik denna stam, ur åldrars aska runnen,
Med seger på natur och brist och öde vunnen,
Förskönad till sin form, förädlad till sin art,
Som framgår, mognande, med tidens stilla fart!
Snart kring ett fridsamt klot, lycksaligan ätter
Välsigna himlens nåd och skörda jordens slätter;
Bland lydiga begär förnuftets thron står opp,
Och kröner dygdens lif med Elyséens hopp —
Och tempel träda fram, och helga skalder sjunga,
Och stater bilda sig, och segerhjeltar ljunga,
Och mildhet skipar rätt, der visheten ger lag,
Och konster blomstra upp till båtnad och behag.
Hvem är den genius, som dessa under stiftar,
Som öfver tingens gång och jordens öden viftar,
Så mäktig och så mild, förtrollningarnas staf,
Och vårdar menskans helgd på brädden af dess graf?
Hvem? ömma mensklighet! då svämmande barbarer
Planterat på din borg förödelsens standarer,
Och trampat ner din rätt, och utsläckt dina ljus,
Och chaos återhvälft i helgedomars grus . . .
Hvem? när, i blodig skrud och skakande sin fackla,
Kring skarorna som gny och staterna som vackla,
Ett lösryckt sjelfsvåld for med stonnbevingaclt larm,
Och bräckte alla band, och bar en Titans-arm
Mot himlens egen thron . . . Hvem var, försagda slägte,
Den engel, som sin hand åt dig i fallet räckte,
Slöt dig, på villors brant, i milda armars skygd,
Och hägnade din rätt, och bergade din dygd?
Det ges en stilla makt, I jordens millioner!
Som, genom seklers djup och öfver spridda zoner,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
