Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
Haf ögat på natur’n! Sjelfständig i sin gång,
Hon hatar regians nyck och etikettens tvång.
Född i dess egen barm, att hennes afsteg bättra
Och trygga hennes fjät, men ej dess frihet fjättra,
Ledsagande och ledd, går konsten vid dess hand,
Och fäster på sin mor behagens blomsterband.
Hvart bröst har känsla fått: blott väcken den, befrämjen
Dess lif till mognans stund, dess vilda utbrott tämjen!
Men varsamt, — utan hot och föreläsningsljud;
Förvillen ej dess gång med goda tonens bud!
En lexa ger ej vett, decencen ger ej seder,
Och bräcklig blir den dygd, som farhågan bereder.
Med ögat på ert barn, men på er sjelfva mer,
Betänken all den följd, som efterdömet ger!
Exemplet., understödt af kärlekens förmaning,
År främsta vilkoret för menskoanclens daning.
Jag lyckönskar den själ, som, i sin oskuld säll,
Ägt från sin första stund, i fadrens stilla tjäll,
Ej annan eftersyn, än den som dygder föder;
I Himlen, blott en far — på jorden, endast bröder.
Med verlden obekant, tills dygd och religion
Dess hjerta helga fått, och stadga der sin thron,
För henne lifvet visst skall blifva pligtens bana,
Det ädla ett behof, det nyttiga en vana,
Och hvarje af dess dar, fast glömd af ryktets ljud,
Upptecknas, dyr och skön, af hjertat och af Gud.
Men ack! hvar finnas de, de sälla, stilla öar,
I hvilken fridsam famn af obefarna sjöar,
Dit ingen seglare från en förkastad verld
Fortplantat på sin köl en epidemisk flärd?
Hvar står hon, åldrigt skön, den undangömda hydda,
Ur hvilken helig lund, som goda andar skydda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
