Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
Förgäfves är, att frid och tröst
Af Jesu blod jag vinner,
Så länge i mitt eget bröst
Jag ej försoning finner;
Förgäfves är, att i din dom
Min syndaskuld förglömmes,
När själen dock, på värde tom,
Utaf sig sjelf fördömmes . . .
Gud! all din nåd
Förvandlar ej ett öfverdåd.
Men du, som till vår frälsning kom
Och sade till de arma:
„När syndaren sig vänder om,
„Yill Herren sig förbarma";
Du lärde, att en villad son,
Som flyr till Fadrens sköte,
Ej skall förskjutas derifrån,
Ej bäfva för hans möte:
Det är din röst,
Som ger mig hopp och lugn och tröst.
O gode Gud! så var mig huld!
Jag tror, att du förlåter,
Af nåd, för Jesu Christi skuld,
Den synd, som jag begråter;
Jag tror, att du, af samma nåd,
Din ande täcks förläna,
Som styrker mig med kraft och råd
Att dig till döden tjena,
Och blifva värd
Den salighet, mig är beskärd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
