Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
210
Handen, som er bergat hafver
Ur förödelsernas flod,
Och i glömskans djup begrafver
Forntids tvister, gråt och blod!
Res upp dig, Tolfte CARL, och se
Fullbordadt och odödliggjordt
Det storverk, som du började,
Och se ditt namn allt mera stort,
Och se ditt folk allt mera sällt
Af endrägt, mannamod och dygd,
Och se det höga Manhem stäldt
I CARLS och i CARL JOHANS skygd,
Och gack, af denna synen glädd,
Till ostörd ro på ärans bädd!
Lefve segraren, som stöder
CARL den MILDES gamla thron
Och, af länge skilda bröder,
Gör en enda säll nation!
Se, han hög på fjellet stiger,
Äskar ljud — och stormen tiger,
Himlen ljusnar kring den Nord,
Som till sjelfbestånd han viger,
Gudalik, med dessa ord:
„Helgd vare kämpars bygd!
Frid vare Gylfes barn och Nores ätteläggar,
Och frihetstemplet rest af nordisk kraft och dygd,
I Carolinska lejons skygd,
Med stjernhvalfvet till dôme och fjellarna till väggar!
Och nu, förbrödrade nation,
Slut kärlekens förbund omkring en faders thron!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
