Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ej står lyckans thron på fjellen,
Askors näste, stormars bo.
Ack, hon reste den bland tjällen,
Ibland er, i menlös ro!
O, jag vet det, och ser åter
Efter en försvunnen hamn,
Likt ett röfvadt barn, som gråter,
Till den moderliga famn.
„En gång dock“ — jag ofta talar,
Svärmande, inför mig sjelf —
„Står ditt mål i dina Dalar
Och din hydda vid dess elf.“
„En gång trygg, då blixten gnistrar
Kring de mäktigas palats,
Du bland Dala komministrar
Äfven får din sälla plats."
O, så talar jag, och rifver
Seglen ander ångstfull bön;
Men den döfva stormen drifver
Jullen utåt vilda sjön.
Och jag irrar, och jag svärmar,
Och jag sväfvar af och an,
Mig allt mer från kusten fjermar,
Der min kosas fyrbåk brann.
Fåfängt mot sitt öde spjerna,
Fåfängt strida mot dess lag!
Hvart hon leder mig, min stjerna,
Det vet himlen, icke jag!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
