Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
0 känslans allmaktsbud! Naturens gudaröst!
Hur talar du ej hög t i hvarje ädelt bröst!
Förgäfves ynglingen på nyttans bana sträfvar
För vinsten af ett guld, för äran af ett namn;
Bland faror och besvär han fram åt målet bäfvar;
Han hinner det kanske — men hjertat honom jäfvar,
Ty hjertat är dock tomt i sjelfva lyckans famn,
Om ej en annan famn, vid målet till hans möte,
Af hoppets halfblick sedd och lielsande och huld,
Kring mödans törnekrans sin lena mirten slöte,
Uti bekymrens sår sin stilla balsam göte,
Vid verldens tacklöshet betalte verldens skuld.
Nu först blef banan ljus och ledigare loppet,
Och hjertat lugnare, ju varmare det slog
För engeln, som så skön på afstånd redan log
Och höll en lofvad krans åt det förtrogna hoppet.
Nu höjer sig hans själ — nu, mäktig som en gud,
Och döf för villans röst och veklighetens bud,
Bland mödor segrande, bland faror trygg, han ljungar.
Begär han titlars prång och ryktens smickerljud?
Begär han verldens guld och nåden af dess kungar?
En lön han blott begär: den lönen ger en brud.
Med öm och huldrik hand den krona hon bereder,
Af dygden dyrt förtjent, af känslan ömt begärd,
Som åt den trogne räcks med oförvissnad heder,
Då han för hennes fot troféen lägger neder,
Och säger, ädelt stolt: jag är ditt hjerla värd;
Och hon, förtjuserskan, den blödiga, den blyga,
Hon ej fördröja skall hans lön med konstlad flärd:
Tyst ur en tårad blick skall hjertats helsning smyga,
En älsklings trogna bröst elektriskt genomflyga,
Och hviska, och förstås: du är mitt hjerla värd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
