Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förvist till Härdens liem är liögheten och rangen:
Men dygden, vänskapen och glädjen och talangen
Bli qvar och famnas om i broderligt förbund.
Frid åt ett jordiskt tjäll, der himlen redan börjas!
Frid åt de sälla två, som i dess hägnad bo,
Och styra der sin verld och söka der sin ro!
Af dem en flyktad tid med ånger ej skall sörjas,
Af dem en osedd tid med oro ej skall spörjas :
De på en mild Försyn — och på hvarandra tro.
Kring dem, kring deras fjät, de godas englar vaka,
För dem, till höjden gå de godas böner opp;
Med lugn, med tröstligt lugn, en hvar af dem tillbaka
Skall skåda, tacksamt rörd, på ett fullbordadt lopp,
Och trycka vännens hand, och se till Gud med hopp,
Och säga: livart går jag — går jag utan min maka?
Lycksaliga förbund af dygder och behag!
De afundsvärda två! – Hvem är, som icke känner,
Och icke vördar dem, i dessa enkla drag?
Min lyras ton dör bort i obemärkta slag:
Med varma önskningar dem hyllen, ädle vänner!
Dem helsen med er sång, I tärnor och I svenner,
Och reden till för dem en jubelfest i dag!
Med hymner, lek och dans de ömma makar iagnen,
Som seklets fjerndel täljt uti hvarandras famn!
Förkunnen deras tro, välsignen deras namn,
Och friska blomster strön, och rena offer egnen!
Hviften, kärleksgudar,
An i högtidsskrudar
Facklans silfverglans!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
