- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten / Andra Delen /
96

(1863-1864) Author: Johan Olof Wallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Han har sitt öde förskyllt. Låt österns fräcka tyranner
Stänga från dagens ljus, till rof åt brånadens vilda,
Obesvarade lust, vår lefnads englar, och sköfla
Skrämda slafvinnors kränkta behag, till vämjelig mätthet!
Friheten blott, i älskande bröst, ger kärleken värde,

Böjelsen helgd och pligten behag. Med växande tillit
Sluta de sig till hvarann, beslägtade lediga hjertan,

Blifva de allt för hvarann, i jemn och lika förtjusning,

Utan fruktan och ledsnadens qval. O säg, livad är verlden,
Verlden för dem, och allt dess tvång, dess glitter och all dess
Larmande, toma lust? Ty allt hvad bildningen diktar
Ädelt och högt, allt skönt, allt godt, som hjertat sig önskar,
Famna de om i hvarann. Men öfver skönhet i värde
Är denna själ, denna blick, som själen skiner igenom,
Klaraste spegeln af allt hvad sällskapsresan förljufvar,
Godhet och sanning, och vettets behag och oskuldens glädje:
Rikaste skänker af Allfadrens hand åt dygdiga makar.

Se, mellertid från kärligt sammanväxande stammar
Skjuter så mången telning fram. På blommande stänglar
Dageligdags en knopp springer ut, som skiftande röjer
Fadrens adliga dyrd och modrens lockande fägring.

Hastigt ur sinnenas dröm den späda menniskoanden,
Undersam, girig på vett, spritter upp, och famlar förlägen
Efter ett ledande ljus i tankens skymlande gryning.

Ljufliga kall! att nu, med undervisande joller,

Lekande allvar, veckla den vaknade själen ur lindan,

Utstaka sanningens väg för känslans gång och begreppets
Osäkra blick, och träget och ömt i menlösa hjertat
Nedlägga frön till ädla beslut och framtida dygder!

O hvilken fröjd förunnad åt er, I sälla på jorden!

O huru skön, huru hög, huru namnlös! O huru ofta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:54:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samvit/2/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free