Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvad ger lian dig igen? Det är hvad du ej spörjer
Men se, han ger hvad du är värd:
Den rena dygdens frid, de godas kärleksgärd,
Och hjertats dyra tro, att den, som ömt du sörjer,
Dig väntar i en bättre verld.
Men tålig än bland oss du dröje!
Må den uti ditt stilla bröst
Så väl förstådda andans röst,
Som gjort försakelsen till nöje,
Nu göra saknaden till tröst!
Den hyllning, vi dig hjertligt bära,
Jag vet du ej behöfver den;
Men vi behöfva dig, af dig vi ha att lära
Så mycket, ack, så mycket än.
Så lef och lär oss, ädla qvinna!
O lef och lär oss målet hinna
Uppå den väg du gått, — der bördan ej är tung,
Och dagen aldrig lång, och inga drag försvinna
Af själens skönhet, evigt ung;
Der inom oss vi samla och bespara
De skatter, som i alla åldrar vara,
Den hjertats, vettets, hoppets rikedom,
Som är vår tillflykt än i mörka öden,
Och blifver qvar, då verlden kännes tom,
Och räcker till i lifvet och i döden!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
