Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
„ Släpp en pegas, i kappsprång trött,
„ Förrän han — stupande och bruten, —
„Af kännarns milda dom förskjuten,
„ Blir endast af dess hånskratt mött!“
Från snillets lekar, skaldens joller
Och känslans unga svärmeri,
Jag flyr, jag söker fördomsfri
En skatt, som åldern än behåller
Och finner sällheten deri.
Hvarhelst en sanning föds, af värde
För enskilt lugn, för allmänt väl,
En älskvärd dygd, som hjertat närde:
Se dor den skatt min själ begärde,
Den skatt, som lyckliggör min själ!
Jag hyllar inga dogmers fjättrar,
På ingen myndig vis jag svär:
Den vishet, som ger lugn och bättrar,
Min sekt, min enda skola är.
Ehvart mig händelserna mana,
Jag når ett kändt och gästfritt hem:
Så nitfull på en stormig bana
Den borgerliga statens lem,
Som lugn vid Aristippi fana;
Beherrska tingen är min vana,
Ej att beherrskas utaf dem.
Är nattens längd af älskarn bannad
I vakna, gäckade begär;
Syns dagen trög och solen stannad
För den, som dagens tunga bär;
Om året tungt och långsamt hvälfver
För flickan, trängtande och ung,
Som än vid modrens sida skälfver:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
