Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
„ Sjelf jag den armas lik, betäckt af sänkta skyn,
„Med vapen föra vill från röfvarhopens syn
„I fådrens graf“ . ..
En suck beseglar dessa orden,
Ocli nymfen sänkte sig, i stormmoln böljd, till jorden.
Vildt rasar mellertid kring slagtningsfåltets rymd
Eörödelse och skräck. I moln är himlen skymd
Af pilars täta skur, och suckande gnyr jorden
Inunder hofvars dån och vapnens brak och morden . . .
Förföljelse och flykt, likt liafvets ebb och flod,
Och dödsskrän öfverallt, och strömmar utaf blod,
Som frusa fram bland grus, och, i en grufsam bölja,
Halfsläckta, arma lif med döda kroppar skölja
Och tomma rustningar. Vildt och förbittringsfullt,
Allt dödar eller dör, i rytande tumult.
Eåmd! blod! är krigarns rop: han känner ej förfåran,
Och ljungar till en död, som krönes utaf äran.
Bland högar utaf lik, på amazonisk art
Bekograd, segerstolt, med ena bröstet bart,
K.amiUa svänger sig. Nu skurar utaf pilar
Hon kringströr; skakar nu, med band, som aldrig hvilar,
Stridsyxans tve-eggsjern. Erån skuldran långtifrån
Sprids Cynthias vapenbrak och gyllne bågens dån.
Nu, mängden flyende, hon sig i flykten vänder,
Och skoftals pil på pil från afvig båge sänder.
Med henne ock en grupp af valda tärnor rycks:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
