Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dig omger, blomstrande, en härdig ungdoms tropp,
Vid tarfligheten van, bland mödor ammad opp;
Hos dig ha löften helgd, och sammanlefnan seder,
Och gudar altaren, och ålderdomen heder.
Eättvisan, innan hon till himlen for igen,
Besökte dig till slut — och spåret dröjer än.
I, sångens väna mör! i edert hulda sköte
Jag ville att min tid i nöjsam fart förflöte;
Jag ville, prest åt er, bespörja rundt omkring,
Naturens vexelgång och verldens underting:
Hvi månen byter form, hvi jordens grundval skälfver,
Hvad hemlig makt till skyn den svällda vågen hvälfver,
Än sakta vaggar den emot en fredad brädd:
Brådstörtar vinterns sol i oceanens bädd,
Och åter, segervan, de tröga nätter jägtar
Från gränsen af en rymd, den sommaren inkräktar.
Men var min blod för kall, min blick för slö och matt,
Att genomsigtiga naturens helga natt,
Mig bygdens fria luft, mig dalens skuggor fägne
Och bäckens lena sorl! Åt dem, åt dem jag egne
Min kärlek och min sång, förnöjd och oberömd!
O Greklands sköna vår, i tjusta minnen drömd!
O Sperchius! dina fält, Taygetlia! dina branter,
Omhvimlade i dans af glädtiga Bacchanter —
Hvar äro de, o hvar? - Hvem? Hvilken gudamakt
Ledsagar mina fjät till Hcemi svala trakt,
Mig i dess dunkla däld åt ljufva villor gifver,
Och bäddar der min graf, i skuggan af oliver?
Lycksalig är den man, som, vis och lugn i allt,
Ransakar tingens skäl och verkningar och halt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
