- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten / Andra Delen /
309

(1863-1864) Author: Johan Olof Wallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vänten ej då, M. H., att i dag återfinna eder bortgångna
medbroder i alla de förhållanden, livari vänskapen och det
närmare umgänget honom följt; ej, att upptäcka i hans
af-skildring äfven de finare drag, dem hvarje afstånd gör
omärkliga. Men, om jag lemnar åt edra egna hågkomster,
att både ifylla färgen och lägga skuggorna på den
teckning jag utkastar, torde jag dock oveldigt kunna
framställa hans bild ur några de vigtigare synpunkterna, af hans
lefnad, förvarade från de banor han genomlupit som hofman,
vitterhetsälskare och menniska.

Om ett säkert omdöme, grundlagdt i odlade
själsför-mögenheter och skärpt af mycken verldskännedom, utmärkt
Grefve G yld enstolpe i alla de ställningar, der hans
egenskaper varit påkallade; om stadgade grundsatser, äfven i
sådana lefnadens lägen, der de lättare kunna frestas, höjt
hans själ och styrt handlingssättet, fastän de på hans ban
egna omständigheter kunnat någon gång betaga dem sin
catoniska stränghet; om hans känsla och kärlek för allt
som lyfter och förädlar menniskan, gjort honom till
vetenskapernas och vitterhetens uppriktiga vän, och uti dem
be-redt åt honom tillbaka de trognaste och rådigaste vänner
under alla hans lefnadsskiften: så tvekar jag ej, att dertill
uppsöka de aflägsna orsakerna i de djupa och varaktiga
intryck, dem hans själ redan i yngre åren mottog, ej blott
af grundliga insigter, men af sjelfva sättet att dem
bibringa. Man kände ej ännu den vekliga fostring3lära,
som lofvar att under lek och joller meddela den nya
verlds-borgaren de grundbegrepp, hvarmed han skall inträda i en
verld, der ödet, händelserna och göromålen icke blifva
lekar. En fader tömde ej sin uppfinningsgåfva, att för sin
unga son med idel blomster strö det fält, der höstskörden
blott beredes genom arbete om våren; och att i skepnaden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:54:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samvit/2/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free