- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten / Andra Delen /
330

(1863-1864) Author: Johan Olof Wallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kraft, deras ädla mod, rådiga vishet eller omfattande snille.
En lycklig förening af dessa egenskaper, dessa gåfvor af en
rik natur, hvilka den egna ansträngningen alltmer odlat och
fullkomnat, förde och följde honom bland de mångfaldiga
värf, som lågo i hans väg, af hvilka hvardera fordrade sin
egen man, och dock var han vuxen dem alla. Men under
det, att de mest olikartade ämnen, med skiljaktiga, men lika
mäktiga anspråk, pröfvande påkallade hans förmåga, och funno
den ej blott motsvara, utan öfverträffa deras fordran, —
under det, att han likasom hade ett bestämdt och uteslutande
sinne, en egen olika själ, för uppfattningen och
verkställigheten af hvarje särskildt åliggande, var han sjelf sig alltid
lik, alltid densamme i karakter och grundsatser och frisin-

nig anda. Sådan han befanns i de första och lägsta em-

betsmannastegen, sådan stod han i thronens grannskap, lugn
och mild, med den ädla sjelfkänsla, som åtföljer en ren,
redlig vilja och är oberoende af lyckans tillfälligheter.
Hennes falska skimmer kunde hvarken blända eller fängsla en
blick, som, genom vana att i allt se till saken och tränga

till djupet, förvärfvat ett säkert ögonmått på de jordiska

storheterna, — som oförvirrad kunde se mot hvilken glans
som helst, men lidande bortvände sig endast ifrån det
ytliga, halfva och skefva, om det än ville gälla med stora ord,
anspråk eller titlar. Deremot kunde hvarken glans eller
skugga för honom bortgömma något sant värde, vare sig
inom vetandets, känslans eller handlingarnas rymd. Den
mångsidighet i åsigter, i erfarenhets-visdom och fin takt,
hvarmed han förmådde uppfatta eller verkliggöra eller ända
till klarhet ana det rätta, det egentliga, det yppersta i
nästan alla ämnen för mensklig forskning, behandling eller
bild-ningsgåfva, gjorde honom till en lika opartisk som
skarpsinnig bedömmare af allt slags förtjenst. En hvar, som
eg-nade sig med förkärlek, flit och framgång åt sitt kall, vare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:54:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samvit/2/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free