- Project Runeberg -  Samlade vitterhetsarbeten / Andra Delen /
332

(1863-1864) Author: Johan Olof Wallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

var, och for det, han länge än kunnat vara; och det är ej
en enskild sorg; det är fäderneslandets, som, erkännande hans
oersättlighet, vid hans graf blandar sina tårar med hans
trogna makas och hans lofvande barns. De skatter, han åt
dem lemnat, äro vida ädlare och gedignare, än dem ett
af-undsamt småsinne ville finna, men ej fann, i hans
qvarlå-tenskap: de äro den kraftfulles värf, den vises tankar, den
rättfärdiges välsignelse, och den ädles, i alla skiften
bepröf-vades obefläckade ära. Dessa skatter må dock ej anses blott
för enskildas, men för statens tillhörighet. Må de, ingångna
i national-rikedomen, förkofras i goda tider, — och, i tider
af brist, åtminstone förvaras! Vi behöfve dem.

M. H. Ni har nyss med trogen hand öfverlemnat detta
gemensamma goda i fäderneslandets och tacksamma
medborgares förvar, och på samma gång likasom styrkt, med ett
nytt dokument, eder anborna rätt till den plats, ni här
intager. Det är ej med tunga och långa arbetsmödor ni
för-värfvat den; som en äkta född Apollo-son, tillträder ni
endast vid myndiga år edert fådernearf, men ej för att i hvila
åtnjuta det, utan för att med flit förkofra det. Den
utmärkelse, som i dag vederfares eder och som af allmänna
rösten fullkomligen rättvisas, är ej blott en belöning för hvad
ni gjort, utan likaså mycket en uppmaning att göra mera,
en vitterhetens likasom domfåsta anfordran på hela eder
kärlek och förmåga. Der mången kunnat ej oberömligen lykta
sin vittra bana, anse vi den af eder endast börjad, och hvad,
ifrån andras fält, inbergats som fullgod höstskörd, tage vi
af edert blott som vackra vårlöften. Vi tro eder om, att
uppfylla dem, ehvad eder egen blygsamhet må deremot
invända. Om det bästa, hvarmed natur och lycka hugnat
någon af sina gunstlingar, tilldelades eder i rikt mått af
beg-ges gifmilda hand; om, jemte förmånerna af en oberoende
ställning i samfundslifvet, ni ej i bildlig, men egentligaste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:54:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samvit/2/0334.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free