- Project Runeberg -  Ett svenskt jernverk : Sandviken och dess utveckling 1862-1937 /
17

(1937) [MARC] - Tema: Metals
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. HÖGBO BOLAG. Av fil. kand. Göran Hedin - Den svenska bessemerprocessen och förberedelserna för dess ekonomiska realiserande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

försöken vid edske masugn

17

visade sig emellertid ganska snart, att försöken med den engelska ugnen
inte tjänade någonting till. Ugnen revs bort och den engelska
personalen blev hemskickad. I stället murades upp en fast ugn av den typ
som tidigare använts vid de engelska försöken, och Göransson började
använda uteslutande svenska medhjälpare.

Bland den mängd av företag som i december 1857 gingo överstyr
var också den Elfstrandska firman, med vars hjälp Göransson hittills
kunnat driva sina experiment. Han fick alltså nu se sig om efter
ekonomiskt bistånd på annat håll. Sådant lämnades honom också efter
anhållan hos Jernkontoret med en summa av 50 000 rdr. Denna
omständighet, att Jernkontoret blev intresserat av saken, förde för övrigt
det goda med sig, att eftervärlden fått möjlighet att genom rapporterna
från kontorets observatörer följa experimentens förlopp. I villkoren
vid detta lån ingick också en bestämmelse om rättighet för
medlemmarna av Bruks Societeten att på vissa villkor få 100 skeppund (= 17
ton) av sitt tackjärn prövat. Då denna rätt i ganska hög grad
utnyttjades, hade Göransson åtskilligt besvär med att hålla sina experiment fria
från obehörig nyfikenhet. Det var nämligen långt ifrån regel, att den
verksamhet, som pågick i Edsken, sågs välvilligt av järnhanteringens
män. I stället var motsatsen i så hög grad fallet, att Göransson själv
kunde påstå, att han i detta avseende inte hade mer än en verklig
vän, nämligen professor Eggertz, dåvarande chefen för Bergsskolan i
Falun. Att han annars skulle ha enbart motståndare var naturligtvis
en stark överdrift, som lätt motsäges inte minst av alla de exempel
på medkänsla, både i framgång och motgång, under försökens lopp,
som Göransson fick mottaga från så många håll. Men naturligtvis
fruktade man med rätta en allvarlig konkurrent, om Göransson
verkligen skulle ha framgång i sina långvariga och dyrbara försök.

Alltnog, experimenten i Edsken fortsattes tämligen oavbrutet
under hela första halvåret 1858. Själv egentligen utan någon som
helst fackutbildning genomförde Göransson med hjälp av några unga
ingenjörer och verkmästare sina försök.1 Det har ofta sagts, att
Göransson, om han verkligen haft kunskaper på detta område, med
säkerhet ganska snart skulle ha ansett fortsatt experimenterande
hopplöst. Men det torde varken ha räckt med optimism eller envishet,
om inte hans tillvägagångssätt ändå präglats av en viss vetenskap-

1 Helt naturligt skulle denna omständighet komma att påverka Göranssons allmänna
inställning till teorin. Sålunda skriver han en gång några år senare till sin vän Michaeli: »Hos
oss finnas inga vetenskapsmän som leda methoden ej heller hafva sådana funnits, wi frukta
för alla laboratoriemethoder och följa den enklaste.»

2—37223.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:55:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sandviken/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free