Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. HÖGBO BOLAG. Av fil. kand. Göran Hedin - Ekonomiska svårigheter. Högbo Bolags fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖGBO BOLAGS KONKURS
51
med att om igen bli sysselsatt i Sandviken. Sålunda arbetade han bl. a.
med planer på organiserandet av exporten från bessemerproducerande
svenska bruk, vilka skulle sälja sin vara till England genom Göranssons
förbindelse i London Moser & Son. Även intresserade han sig ganska
mycket för jordbruket och avsättningen av produkterna från
konkursmassans egendomar.
Genom sysselsättning i jordbruket kunde för övrigt en del av de
arbetare som stannat kvar i Sandviken i avvaktan på bättre tider beredas
arbete och någon lättnad i sina bekymmer för dagen. Man igångsatte
också under den svåraste tiden ett slags nödhjälpsarbete, som bestod
däri, att man sysselsatte folk — det kunde vara också kvinnor och
barn — med utplockning av skrot ur slagghögarna. Detta fördes därpå
Lill Högbo, där det smältes i en för ändamålet uppsatt lancashirehärd.
Även för traktens bönder innebar driftsinställelsen en avsevärd
minskning i utkomstmöjligheterna, då de inte längre fingo leverera träkol
och körslor till Sandviken. Svårigheterna för folket under denna
besvärliga tid ökades också dels av en dålig skörd 1867, dels av mycket
stark kyla under den därpå följande vintern.
Då den ekonomiska ställningen vid Högbo Bolags slut inte
kom att få någon större betydelse för det bolag som sedermera
bildades, kan det här vara tillräckligt att endast antyda huvuddragen
av det ekonomiska läget på våren 1866. Den alldeles övervägande
delen fordringsägare var engelsmän. I rena fordringar hade dessa
bortåt 6 milj. Rdr. Det största kravet kom från firman Giles Löder.
En nära lika stor fordran, bortåt 1.5 milj. Rdr, hade Engelsk-Svenska
banken i London och inte långt efter kom firman Hinde & Gladstone.
Thomson & Bonar och Kleman hade vardera fordran på något över Va
milj., andra mindre fordringsägare att förtiga. De svenska
fordringarna uppgingo sammanlagt inte mer än till i runt tal en fjärdedel av
de engelska. Här hade banker och hypoteksinrättningar varit de
största långivarna. Vidare stod bolaget i skuld till arbetare för 180 000
Rdr, till Holms konkursmassa med ung. 100 000 Rdr och till Korsnäs
Sågverks Aktiebolag (för träkol) med 43 000 Rdr. Utöver dessa
fordringar, av vilka flertalet voro prioriterade, hade en del privatpersoner,
främst Michaeli och Elfbrink, släppt till kontanter. Till dessa skulder
kom slutligen det helt förbrukade aktiekapitalet, som utgjorde nära
3.5 milj. Rdr. Den sammanlagda skuldsumman var mellan 10 och 11
milj. Rdr.
Praktiskt taget alla lån hade haft formen av reverser med säkerhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
