Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. UR SANDVIKENS KRÖNIKA. Av fil. kand. Göran Hedin - De första åren av det nya seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
NYA SOCIALA UPPGIFTER
upphörde man att tillverka och sälja tyres. Denna produktion, som en
gång varit av en sådan betydelse för Sandviken, nedlades 1906.
Tillverkningskvantiteten av hjulringar hade dock under de närmast
föregående 5—6 åren, absolut taget, varit nästan lika stor som under
glanstiden i mitten av 70-talet. I detta sammanhang är också att anteckna,
att Sandviken nu fick sina första direkta engagement i fabriker i
främmande länder, nämligen i en för urfjädrar i Schweiz och en för
rakblad i Tyskland.
Bolagets i olika avseenden ökade rörelse krävde också en allt större
administrationsapparat. Redan är nämnt, att det vid sekelskiftet
organiserats tvenne försäljningsavdelningar, och nu blevo efter hand allt
flera specialavdelningar på brukskontoret mera självständiga. Så till
exempel fick kalkylavdelningen en mera fristående ställning och det
ordnades ett särskilt sekretariat.
Pensionsfrågan för bolagets personal var vid denna tid ordnad så,
att förmännen sedan 1899 i regel erhållit en viss pension. År 1906
gåvos de rätt att vid sextio år inträda i pensionsåldern. På likartat
sätt hade 1903 denna fråga reglerats också för tjänstemännen.
Ären 1905—1910 var en ny period med stora utgifter för olika sociala
ändamål. Då färdigställdes bland annat en sanatoriebyggnad, bolagets
samlingslokal Valhalla, en folkpark, Jädraåparken och en läsestuga,
och bolaget tog initiativ till bildandet av ett särskilt egnahemsbolag
som stöd åt den framväxande egnahemsrörelsen. Det namn som
Sandviken haft för framsynt och vittförgrenande social politik, torde
egentligen ha grundlagts under dessa år. Ledningen visade ett för
tidens förhållanden stort intresse för hithörande frågor, vilket bland
annat tog sig uttryck däri, att Sigrid Göransson, Brukspatrons dotter,
från denna tid kom att aktivt deltaga i det sociala arbetet, särskilt
beträffande frågor som fordrade kvinnlig blick och erfarenhet. Hon
kom speciellt att ägna sig åt sådana brukets inrättningar som
sjukhus, badhus och hushållsskola. Och genom henne upprätthölls en viss
personlig kontakt mellan bolagets ledning och befolkningen.
Liksom den svenska industrien för övrigt drabbades Sandviken
sommaren 1909 av storstrejken. Även om den här fick ett förhållandevis
lugnt förlopp, kom det dock till tämligen hårda duster mellan
bolagsledningen och den då tämligen nybildade avdelningen av Järn- och
metallindustriarbetarförbundet på platsen. Motsättningarna hindrade
emellertid icke, att parterna etablerade ett visst samarbete för
lindrande av strejktillståndets sociala följder.
Sandviken kom med den nya tiden att vända sitt ansikte utåt på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
