Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. DEN TEKNISKA UTVECKLINGEN - G. F. Göransson och bessemerprocessen av förutv. verkställande direktören i Jernkontoret doktor Axel Wahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYA METODENS BETYDELSE
105
kvalitet man behövde. Härtill kom, att tillverkningsenheterna voro för
små att lämpa sig för massproduktion. När det gällde härdbart stål av
god kvalitet måste man tillgripa den dyrbara degelstålsprocessen, som
ej heller medgav några större tillverkningsenheter. För mindre
noggranna ändamål tillverkade man ett puddelstål av högre kolhalter,
vilket emellertid ävenledes lämnade mycket övrigt att önska.
Brännstålet, som fått en ganska stor användning över hela världen kunde
icke heller fylla de nya behoven. Metoden ställde sig relativt dyr samt
lämpade sig icke för masstillverkning och ej heller för grövre
dimensioner. Än mindre för plåttillverkning. Sålunda var man i hög grad
handicapad beträffande järn och stål, när det gällde de nya
kommunikationsmedlens införande, ända till dess bessemermetoden — tack
vare Göransson — funnit sin definitiva lösning.
Det dröjde ej heller länge förrän metoden funnit en omfattande
användning vid utlandets järnverk, och först tack vare denna metod
kunde världen få till stånd en verklig massproduktion av plåt, räls,
tyres, maskindelar och allt slags s. k. handelsjärn i övrigt. För Sveriges
vidkommande blev den nya stålframställningsmetoden, såsom
Göransson förutsett, av utomordentlig betydelse. Vi kunde — när tillräcklig
erfarenhet förvärvats — tillverka stål, vars kvalitet närmade sig, ja, i
många fall blev jämngott med degelstålet, men som ställde sig
ojämförligt mycket billigare i tillverkning.
Beträffande bessemer av lägre kolhalter må framhållas, att den
mycket väl kunde upptaga konkurrensen med det vid ifrågavarande
tidpunkt i vårt land förhärskande lancashirejärnet, även om bessemern
i vissa avseenden, exempelvis beträffande svetsbarhet och tågighet,
ej var fullt jämngod med detsamma. Men bessemer järnet var alltid
jämnare och slaggrenare. Ett vittnesbörd om den goda kvaliteten ger
det förhållandet, att många utländska stålfirmor redan då och ända
in på detta århundrade praktiserat metoden att till relativt billigt pris
köpa svenskt bessemerstål och sedan — med orätt — döpa om det för
att till väsentligt högre pris sälja detsamma som degelstål.
Emellertid stötte bessemerstålets införande, generellt sett, på stora
svårigheter. Helt naturligt för övrigt. I utlandet var — som nämnts —
puddelprocessen förhärskande, och utövarna av densamma sågo sig
allvarligt hotade av den nya metoden, enär densamma ställde sig
billigare samt därjämte — och detta var det viktigaste — just
möjliggjorde tillverkning av stora enheter, något som med de gamla
metoderna var omöjligt, men som »hela världen» just vid denna tid
krävde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
