Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. DEN TEKNISKA UTVECKLINGEN - Järnverkets tekniska utveckling. Av tekniska direktören vid Sandvikens järnverk Lars Yngström - Kallvalsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRSÖK MED KALLVALSNING
153
Vioo mm verket kom i sådana vibrationer, att det uppenbarligen var
felkonstruerat. »För att valsa ned ett band från 1.25 till 0.55 mm
voro vi nödsakade låta bandet passera genom valsverket 60 gånger,
och Ni inser väl, att det är omöjligt att arbeta på det viset», heter
det i översättning av ett brev från Sandviken till M. Parent. Efter
en del skriftväxling blev affären med honom slutreglerad i aug. 1883.
Dessa kallvalsningsförsök gjordes i en 1876 öster om
bessemer-verket uppförd byggnad (D 1), avsedd för dragning av tråd. De här
utförda anordningarna för rengöring av ytan å det varmvalsade
materialet genom betning och mellanglödgning av det kalldragna
materialet för att göra det mjukt för fortsatt kallbearbetning voro
rätt så primitiva. De fingo emellertid göra tjänst för de fortsatta
försöken med lcallvalsning i de valsverk, som här uppställdes, gjorda
efter järnverkets egna konstruktioner. Den äldsta kända ordern på
bandstål noterades i nov. 1883 och gällde härdat bandstål i dimension
47x0.60 mm. Efter hand lyckades man med större bredder. I dec.
1884 noterades en order på härdat bandstål 110x0.80 mm och i
början av 1885 på kallvalsat bandstål 205x0.60 mm.
Man torde emellertid ha arbetat med ganska stora svårigheter,
ty under 1886 och första hälften av 1887 förekommo ånyo utländska
instruktörer. Det var en man från Schweiz, Pierre Wyss med sin
son. Den senare har f. n. ett litet kallvalsverk i Basel och lär vara
gift med en svenska. Herrarne Wyss’ verksamhet förde ej med sig
några större förändringar beträffande valsverkskonstruktionen, men
det synes, som om det var genom dem, som metoden att droppa olja
på valsarne infördes, något som visat sig vara till fördel för ytorna
och minskar erforderlig effekt och valstryck. Den lokal, där
schweiz-arne arbetade, fick länge bära namnet »schweizeriet». Kallvalsningen
utfördes i tråddrageribyggnadens (Dl) källarvåning, det allt intill
senaste tid kallade »gamla kallvalsverket». Denna byggnad har
tvenne gånger varit utsatt för eldsvåda, första gången 1882, då den
delvis brann och andra gången 1887, då den helt brann ned. Ny
byggnad uppfördes på samma plats med en del förbättringar.
I den mån kallvalsningen utvidgades, krävdes nya lokaler. 1889
uppfördes västra delen av den å planerna med C 1 betecknade
byggnaden, och år 1906 förlängdes denna byggnad 100 m österut. Detta
komplex går nu under namn av »västra kallvalsverket». Åren 1929—
31 byggdes »östra kallvalsverket» (C 6), en stor byggnad i tvenne
våningar. Samtidigt utrymdes gamla kallvalsverket, för att bereda
ökade lokaler för tråddragningen. Ett begrepp om avdelningens om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
