Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. DEN TEKNISKA UTVECKLINGEN - Järnverkets tekniska utveckling. Av tekniska direktören vid Sandvikens järnverk Lars Yngström - Manufakturavdelningen - Värmetekniska avdelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
FRAMSTÄLLNING AV RAKKLINGOR
man, som hitkallades i början av år 1897, och som stannade här till
år 1904.
För att kontrollera dragkraften och hållbarheten av drivfjädrarna
uttages numera ur varje sändning ett visst antal, som genom
särskilda anordningar provas genom uppdragning och avspänning tills
de brista.
Med tillverkning av fickurfjädrar började man experimentera 1907,
och året därpå hitkom schweizaren Etienne, som stannade här i c:a
tre år och införde de schweiziska tillverkningsmetoderna. Såväl
driv-som fickurfjädrar tillverkades ända från början i den lokal, där
tillverkningen fortfarande äger rum i byggnad D 1.
År 1909 upptogs tillverkningen av råklingor, d. v. s. ämnen för
rakblad av s. k. Gilette-typ. Proceduren omfattade hålning av
kallvalsade band, härdning, brytning i klingstorlek samt avrundning av
ändarne. Därefter polering och sortering. För att kunna kontrollera
tillverkningen uppsattes 1926 ett provsliperi med slipmaskiner,
konstruerade och byggda vid järnverket. Genom denna provslipning
vunnos en hel del betydelsefulla erfarenheter, bland annat hur viktigt
det är, att vissa detaljer vid slipningen noga iakttagas. Av ett och
samma stål kan man göra såväl utmärkta klingor som
mindervärdiga, beroende på hur slipningen skötes. Sedan man vunnit målet
med undersökningen, är detta sliperi sedan 1952 ej mer i drift.
VÄRMETEKNISKA AVDELNINGEN.
Denna avdelning har att svara för all ångdrift, värmeledningar och
stenkolslager samt för vattenkraftstationen i verket. Under det gamla
bolagets tid voro, som förut nämnts, tvenne ångmaskiner uppställda i
stora verkstadshuset (A 1), dels den s. k. Högbomaskinen, senare
spolierad vid en eldsvåda, dels Bolindermaskinen, som gjorde tjänst till
1905, då den utrevs. Som även förut nämnts, inreddes i samband
med nya bessemerverkets uppförande en maskinsal (All) för
ångmaskiner, där en 600 hk. ångblåsmaskin från England, den s. k.
»engelsman», fick sin plats. År 1899 hade den tjänat ut. I samma
maskinsal uppställdes ytterligare tre ångmaskiner, en för en kondensor,
en för drift av travers i bessemerverket och för stjälpning av
konvert-rarne och en år 1887 för generatorer för elektrisk belysning. Antalet
ångmaskiner, som varit i drift vid järnverket, uppgår sammanlagt
till 58 st.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
